Underbara känslor med familjen Takter

Standard

1978 ringde jag från Kvällsposten Bo William Takter i Mantorp. Han skulle flytta sin licens till Jägersro. Han var då tvåfaldig champion på Mantorp. ”Jag kommer till Skåne för att skåningarna är trevliga och maten god. Och så ska jag bli champion!” Sa Bo William.

Så blev det! Förutom att jag lärde känna en oerhört fin familj, så blev Bo W champion 1980 och 1983. Inte nog med det. Äldste sonen Johnny Takter ”släpptes fram” till championaten 1981-82, 1984, 1986, 1989-90-92! Hade man så tänkt, hade säkert yngste sonen Jimmy Takter också blivit Jägersrochamp. Men han flyttade till USA 1982. Där han i dag är en av de allra största.
1985 vann Johnny Åbergs med Matiné som tränades av pappa Bo William. I går, 30 år senare, vann han Åbergs igen, nu med Creatine, som står i hans egen träning sedan kort tid ”av registreringsskäl” men manageras av Jimmy. En brödrasuccé som gav glädjetårar både här och där på Jägersro.
Bo William Takter kom ur mycket enkla förhållanden. Han jobbade sig verkligen till en position som en föregångsman i trav-Sverige. Kallades på sina håll för en ”trollkarl” för sin förmåga och sin känsla för hästarna, att kunna balansera travarna. Smått legendarisk sedan han ryckte skorna efter provstarterna till Svenskt Travderby 1983 på Micko Fripé som vann – och som han fått i träning kort tid efter Derbykvalet och kört världsrekord i träning med!
Snacka om att Johnny och Jimmy fått dom rätta generna!

Härliga känslor hos bröderna Johnny och Jimmy Takter i vinnarcireln på Jägersro efter vinsten med Creatine. Bild: Kanal 75

”På papperet” var Åbergs 2015 en av de allra bästa årgångarna. Men förhandsspekulationer är en sak, den krassa verkligheten en annan. Fast fasen vet om inte verkligheten i år överträffade förväntningarna?! Känslosamt var det så!
Johnny Takter är inte bara en mästare i sulkyn. Han är också en ordens mästare. Det är fröjd att lyssna på honom efter en seger som den här. Som innehöll så mycket känslor från bröderna Jimmy och Johnny Takter. Ja, även mamma Solveig fanns med i vinnarcirkeln. En familj som haft sina ”ups and downs”.
Pappa Bo W fanns inte på Jägersro. De flesta vet att han drabbades av en svår olycka 1988, att han överlevde var ett bevis på hans kämpaförmåga. Han kom tillbaka men sviterna dras han fortfarande med. Och trivs inte i stora människomassor. Men följer förstås sina grabbar på TV.
– Det är fint att stå här i vinnarcirkeln med familj och vänner. Det är förstås speciellt med brorsan Jimmy. På något sätt känns det som om cirkeln är sluten. Jag har ju vunnit storlopp med Jimmy också i USA, som World Trotting Derby i USA med Enjoy Lavec 1999, fast jag hoppas förstås att det fortsätter lite till och inte är slut med detta.
– Men jag är så oerhört stolt över det han uträttat i USA.
Det fanns en tid då Johnny inte flög. Då var kontakten med Jimmy inte så omfattande. Johnny har haft sina problem men rest sig. Kom tillbaka som Jägersrochampion efter tio år 2012 och fortsatte 2013-14.
Jimmy Takter är van att köra in stora pengar. Nyligen drog hans hästar in drygt tre miljoner på Vernon Downs i USA.
– Men det är helt annorlunda att komma till Sverige. Så mycket folk som kommit ikväll, tack alla för att ni kom. Det är en oerhörd känsla här, travet har det i Sverige som inte finns i amerikansk trav. Jag är också väldigt stolt över det som Johnny uträttar och han kommer över till Hambletonianmeetinget nästa vecka för att köra åt mig, sa Jimmy.
Både Johnny och Jimmy ger också stort beröm till skötaren Tobias Gustafsson som jobbat med Maven, Jimmys andra Åbergshäst, och Creatine. Båda står uppstallade hos Helena Burman och Göran Falk på Falk On Hill i Kågeröd.
– Det är så oerhört. Det är svårt att ta in alla känslorna. Jag var faktiskt inte beredd på det här, sa Tobias Gustafsson och verkade nästan lite chockad.
Han har tränat Maven och Creatine med hjälp av telefonen. För det är så, att Jimmy faktiskt inte såg Creatine förrän han kom till Sverige på måndagen. Tobias Gustafsson har videofilmat och där har Jimmy kunnat studera Creatine, som inte tränades av Jimmy innan hästen kom till Sverige och Robert Bergh men sedan flyttades till Johnny.
Jag måste berömma tisdagens intervjuare i vinnarcirkeln på Jägersro, Johan Edlund och Patric Skoglund. Känslorna tog inte överhand, om man får använda det dumma ordet ”lagom”, så var det så. Inte för mycket ”känslopjunk” och jakt på tårar fick man ändå Johnny och Jimmy – och mamma Solveig! – att bjuda på sig själva.

Det var proffsigt, fjärran dom oändliga långa pinsamheter som Matteus Lillieborg serverade oss i ATG Live efter StoChampionatet och fördärvade Veijo Heiskanens firande efter vinsten med Some Summit!

Bild: Kanal 75

 

Årets magiska kväll på Jägersro

Standard

ÅbergsprogramSå är det äntligen dags igen. Åbergs på Jägersro. En magisk kväll om bara vädrets makter är med.

I år sponsrat av Skånemejerier sedan familjen Åberg inte längre vill vara med för att hylla den man som såg till så att brorsönerna och deras familjer kammat in flera miljarder när man sålde ut fastighetsimperiet som Hugo Åbergs dotter Ulla kämpade för att hålla samman. Det gick snabbt för släkten som i princip ”satt utanför dörren” och väntade på hennes bortgång – som kom snabbt och väntat efter en operation som inte i sig var livshotande – rusade in och snabbt som tusan skingrade allt. Tragiskt.
Nåväl, nu är släkten Åberg ute ur diskussionen. Tisdagskvällen har inte blivit sämre för det. Snarare kanske den kommande kvällen är bättre än den varit på många år. Utan att det förstås har något samband…
Åbergsloppet i sig är en godbit. Tyvärr fick franske deltagaren Voltigeur de Myrte tas bort på grund av hälta. Men snyggt gjort av tränaren Roberto Donati att meddela det hela direkt och inte vänta på något mirakel. På så vis hann Jägersros sportchef Mats Ahlkvist snabbt kalla in en ersättare.
Stefan ”Tarzan” Melander gnäller för att det nu är för få utländska hästar med. Själv vill han inte vara med och ”leka” (han har själv sagt att han  ”leker” trav) den här kvällen. Att han väljer att avstå med Nuncio har jag full förståelse för. Jag är en stor beundrare av ”Tarzan” för allt vad han byggt upp, men jag lite svårt att förstå, att han inte vill vara med överhuvudtaget på Jägersro Åbergskvällen.
Han startar 12 hästar på Solvalla lunchtrav den här fredagen som bjuder på 30.000 kronor i vinnarpremier och sedan ”snålskala”. Totalt är det i dag 643.000 kr i total prissumma i Solvalla 10 lopp, på Jägersro handlar det på tisdag om en bra bit över sex miljoner. Ja, jag vet – det håller inte att jämföra så här. Men nog hade ”Tarzan”, som gärna och med fog gnäller på prispengarna, kunnat tjäna mera på en enda häst på Jägersro på tisdag än vad alla 12 springer in på Solvalla idag…
Apropå prispengar, så har Björn Hammarström i sin blogg på travnet.se luskat ut, att  den här fredagseftermiddagen körs lopp på Mallorcabanan San Pardo med total prissumma i svenska kronor räknat på 589.000 kronor i åtta lopp, vilket betyder 65.500/lopp mot Solvallas 64.305/lopp. Ja, jag vet att den här jämförelsen också haltar en del, men den säger ändå en hel del om tillståndet för travet i Sverige för tiden.
Apropå bloggar och hemsidor, så har Lutfi Kolgjini, Ola Samuelsson och Lars I Nilsson från Vomb kastat in en brandfackla på Kolgjinis hemsida vad avser prispengarna. Som har vålla stor diskussion och säkert är skriven i avsikt att just bli ett diskussionsunderlag. Jag lägger länkarna här till båda skrifterna:http://www.travnet.se/hammarstrom/
http://www.kolgjini.se/nyheter.cfm/id_nyhet/1490

Men nu koncentrerar vi oss helt och fullt på den sport som bjuds på Jägersro tisdag. Inte bara Åbergs utan även EM för femåringar 450.000 kr med Copenhagen Cup-vinnaren Robert Bi mot Norges blivande storstjärna Papagayo E. och hemmahoppen Calvin Borel och Tumble Dust, Premio Going Kronos som är final i Breeders Course för treåringar med 550.000 till vinnaren och Malmö Stads Pris, där ”grundaren” av loppet Nisse Yngvesson, på sin tid Malmös starke man, kan få se sin delägde El Mago Pellini ta hem 300.000. Med Åbergs betyder det fyra internationella Grupplopp på en och samma kväll! Och det hade funnits plats för flera ”Tarzanhästar” i Premio Going Kronos med 200.000 till vinnaren, körs med bara sex hästar före V75.
Det internationella inslaget är faktiskt stort, ”Tarzan”! I Åbergs Norge (B.B.S.Sugarlight), USA (Maven) och Danmark (Repay Merci). I övriga lopp kommer representanter från Holland, Italien och Tyskland.
Maven kommer för övrigt att köras av amerikanske toppkusken Yannick Gingras som flygs in till loppet. Dit kommer också Mavens tränare Jimmy Takter på måndagen för att få en sista koll på både Maven och Creatine (som står i Johnny Takters träning och förstås också körs av honom).
Nu gäller det ”bara” att vädret är med Jägersro. Enligt väderappen i min Android ska det bli 20 grader och soligt tisdag kväll. Tyvärr är det dock så, att väderspåmännen är lika dåliga på att tippa vädret som jag på att tippa hästar. Men jag förutspår att Creatine vinner Åbergs!

Slutligen… på söndag fyller en av de allra största 70 år, Stig H Johansson firar med öppet hus hemma på Stora Alby! Grattis, grattis Stig H. Och välkommen till Jägersro och Åbergskvällen!

Bravo Jägersro! Men uselt, ATG!

Standard

I dag ska jag börja med att ge min reverens till galoppen på Jägersro. Jag trodde, var faktiskt övertygad om, att förflyttningen av Svenskt Derby till en lördagskväll i juli var fel.

Det kom drygt 4.000 personer till Jägersro i går kväll för att beskåda när norske Wido Neuroth tog sin 12e seger med Bokan i Svenskt Derby, den förste som hans son Jan-Erik red. Hur gärna hade jag inte unnat Tommy Nilsson i sitt Holding AB att vinna med Thewaytoyou och ge tränaren Katharina Stenefeldt och jockeyn Shane Karlsson sin första Derbytriumf och därmed bli den förste att ha vinnare inom både travets och galoppens Blå Band, där Tommy Nilsson för två på sedan stod i vinnarcirkeln med Mosaique Face.
Nu tror jag Jag ändå att han var rätt nöjd med sitt fullblods starka andraplats efter att ha varit sist – bakom Bokan! – från start.
Jag upplevde det som väldigt trivsamt på publikplats. Alla fångades väl av Widos och Jan-Eriks tårar efter triumfen, att Wido dessutom jämförde Jan-Eriks ritt med de bästa som legendarer som Fredrik Johansson (Chirac, Valley Chapel, Val de Mar, Appel Au Maitre, Handsome Hawk och Bomar) och Gunnar Nordling (Trivial Pursuit och Lorofino) gjort för honom i Derbyt var både en faders och en tränares beröm.
Än en gång – en fin kväll på Jägersro. Enligt uppgift var det också många som stannade kvar på disco och andra festligheter fram på nattkröken.
Men vad håller egentligen ATG på med? Var det verkligen tvunget att blanda V65-spelet i ATG Live med en ”skitbana” (ursäkta uttrycket!) som norska Sörlandet med kallblodslopp, som inte bara är ointressanta för svenska galoppspelare.
Vill ATG inte att galoppen ska försöka växa i sitt spel? Vilket väl ändå måste vara en av ATG:s – som ägs till tio procent av galoppen! – uppgifter!
Jag tycker det är direkt olämpligt och rent ut sagt tjänstefel av ATGs spelnissar med beslutet att dra med Sörlandet på lördagskvällen, speciellt som man i Norge spelar in till svensk galopp. Här borde verkligen galoppen med Jägersros största dag för året fått vara ensamma på banan efter eftermiddagens V75 på Axevalla! Vardagsgaloppen är ju numera hänvisad till ATG:s extrakanal på bakgården, vilket man i och för sig själv är skyldig till genom märklig tävlingsplanering.
Tycker trav- och spelexperterna på ATG att  det händer för lite mellan galoppens löpningar? Då hade det ju funnits möjligheter till lite reportage om fullbloden, om man velat låta alla sina Live-människor jobba lite för sina slantar i stället för att sitta i en studiopanel och gagga intill i alla fall min utmattningsgräns. När detta skrivs håller man på som bäst (=värst) att snacka, snacka, snacka upp eftermiddagens Extra V75 från Axevalla, samtidigt som man kommenterar det som händer på Romme.
Två galoppdagar om året borde vara förbehållet galoppen i ATG Live – Derbydagen på Jägersro och Stockholms Stora på Täby som snart blir nya banan i Bro.

…och undrar om inte galoppordföranden Hans Hansson lurar på att centralisera all galopp i Sverige till Bro och därmed flytta Svenskt Derby och slå igen Jägersrogaloppen?! Skulle inte förvåna mig ett dugg. Sporten och tränarna på Jägersro är alldeles för bra för att falla nollåttorna i smaken…

Härliga jazzbilder och en förfärlig staty i Ystad

Standard

Mycket jazz i Ystad just nu. Jazzfestivalen förstås, Jan Lundgrens skapelse, som inleds den 29 juli.

Men redan pågår en utställning i Ystads Konsthall som handlar om jazz. Fotografen Lasse Seger ställer ut 63 bilder, alla med jazzmotiv och med kända jazzprofiler.
Han har sedan 50 år tillbaka arbetat som optiker i olika delar av landet, Lasse Seger. Men en känd jazzfotograf inte minst i Skåne och Köpenhamn, där han hittat sina motiv under så där en 25 år.

KvP-are foto”Gamla Kvällspostare” och några andra i Ystads Konsthall. Claes-Allan Lundin, skymda Christer Borg och Erik Jonsson, Piette Mens och Ulf R Johansson.

Svartvita bilder. Jazz ska fotograferas i svartvitt. Tycker jag. Men det finns faktisk en färgbild också, Sonny Rollins fångad på Det Kongelige Teater i Köpenhamn 1998.
Nostalgi varvas med nutid. Om jag hittat rätt så är den äldsta bilden från 1988, legendaren Miles Davis från Kulturmejeriet i Lund. Nyast i samlingen är från jazzparaden förra året under Ystadfestivalen med Gunhild Carling Band.

Peter fotoDen bild som kanske jag fastnade speciellt för var Benny Carter från Tivoli i Köpenhamn 1988. Till vänster Alice Babs. Men också ett underbart porträtt av Leif ”Smokerings” Andersson från Pildammsteatern i Malmö 1998. Bild: Ulf R Johansson

stipendiaterTill vänster Vincent Nilsson och till höger Leif ”Smokerings” Andersson, båda stipendiater från Harry Arnold-sällskapet.

Konsthallen i Ystad ligger rakt över gatan och torget när man kommer ut från stationen.
Det man först får syn på då är en – i mitt tycke – förskräcklig ”staty” av Ystads store skådespelare Ernst-Hugo Järegård. Vad har egentligen kommunpolitiker i Ystad för försvar till att sätta upp den här oerhört fula stenkolonnen klädd med mosaik och fotografier från delar av Ernst-Hugo stora karriär. Där också en bild Margaretha Krook och ett paket Flora från en reklamfilm finns med.

Ernst-Hugo PierreMalmöfotografen Pierre Mens förfäras av den stenstod som ”pryder” planen utanför Ystads Station. Nog f-n hade Ernst-Hugo Järegård varit värd något bättre! Men Lasse Segers utställning är värd en resa!

Bilder: PETER KASTENSSON

Minus 300.000 tittare – är det bra?!

Standard

Från 720.000 tittare till 421.000. TV4-programmet ”Stjärnkusken” från första programmet till det andra. I kväll sänds det tredje avsnittet av de sju som förgyller (?) TV4:s primetime-sändningar fredagar.

”Det var ändå en stark siffra”, skriver Svensk Travsports (ST) husorgan Travronden i dag.
Tja… man jämför då med att ”Saltön” – som man kallar för ”publikmagnet” – i SVT1-programtablån samma tid lockade bara 400.000 tittare. Man nämner dock inte att det här programmet är en gammal repris från 2005…Man nämner också att ”Sommarkrysset”, TV4:s märkliga och ständigt eländiga huvudsatsning lördagar, lockade 455.000 tittare. Ett program som är sanslöst debilt, ägnat för dumskallar utan större tankeförmåga. Då fordrar trots allt ”Stjärnkusken” något större engagemang från tittaren. Nåja.
Ett tapp på 300.000 tittare från första till andra programmet. Kanske berodde det på alltför fint sommarväder? Vi får väl se ikväll när det i alla fall i mina landamären är allt annat än sommarväder. Men man måste nog ändå vara husbondens röst från ATG och ST för att fortsatt kalla det för succé?!
Fast, som jag påstått tidigare, det här är inte ett program som vänder sig till min kategori tittare – mer än åldersmässigt…
Jag såg första programmet i sin helhet i direktsändningen. Det andra slötittade jag på. Ikväll blir det nog knappt ens det. Det kolliderar med ATG Live-sändningen på datorn från uttagningarna till StoChampionatet på Axevalla. Även om jag inte alls gillar det nya upplägget med en tremannapanel som sitter i en studio i Stockholm som några sorts programledare och kommenterar vad som händer på banan.
Jag tycker synd om travexperter som Fredrik Widman och Daniel Olsson som måste dras med en inkvoterad tjej som utan att förstå ett enda dugg måste ha manuskript att luta sig till och t ex ständigt ställer frågan när det är omstart ”såg ni vad som hände?”. Okey, hon klarar av att läsa resultaten hjälpligt från en skylt.
Ska det här vara spel (och sport-)befrämjande? ATG Live är väl ett program för oss travsportnördar? Eller har jag fattat det fel?

Huruvida ”Stjärnkusken” kommer att locka mer folk till travbanorna som aktiva eller publik är jag också frågande till. Men Erik Adielsson är lysande i sin roll.

Bragdguld till ungdomarna? Visst!

Standard

Liksom säkert alla sportintresserade och inte minst alla fotbollsnördar har jag förtjusts av U21-lagets fantastiska framgångar i Tjeckien. Det är inte svårt att älska dom här grabbarnas och deras samverkan och sammanhållning till ett Europamästerskap som väl inte så många fler än dom själva egentligen vågade tro på (?).

I samklang med ”den långe” (och store) Zlatan har det redan börjat snackas om Bragdguldet. För det här gänget. Varför inte?! Visst är det tidigt och det kan hända mycket (?) fram till slutet av året när Svenska Dagbladet och dess nerlagda och obefintliga sportredaktion ska dela ut sitt guld.
Det brukar ju dyka upp någon långt från våra sydliga landamären som lokalt norrut kasat på nederbörden och sno åt sig medaljen…
Jag tycker att bragdjuryn i sina diskussioner ska väga in den enorma popularitet som ett ungdomsgäng i fotboll lyckats frammana hos ett brett folklager i Sverige. Jag vet, U21 är inget A-landslag men jag tror inte A-landslaget sedan 1994 lyckats skapa samma hausse och publiksuccé som dessa ungdomar. Parat med enorm sportslig succé från underläge.
För mig ska det till något verkligt exceptionellt i någon global idrott för att putta undan U21 från Bragdguldet!
Fotbollen har huserat mestadels i TV4 även om det också varit förvisat till en mindre syster- (eller broder-?)kanalen TV12. TV4 har den stora fördelen av att ha en av TV:s främsta fotbollsexperter hos sig i Olof Lundh. Därför fattar jag inte riktigt Hanna Marklunds närvaro i panelen med sina högljudda kommentarer som komplement (?) till Olof Lundh. Men hon kanske fick för lite att göra efter damernas inte helt oväntade – för mig! – fiasko i dam-VM, som ju också TV4-sändes?
Per Skoglund ser man i fler och fler sammanhang. Jag har lite svårt för honom och hans ofta överdrivna ”känslopjunk” som kommit att bilda en form av skola i travsändningarna. Nog sagt.
Men har inte TV-reportrarna blivit lite väl mycket av kompisar med dom aktiva? Jag gillar Patrick Ekwall sedan jag var med från hans karriärstart som tonåring på Kvällspostens sportredaktion. Och det var förmodligen inte lätt att stå emot karismatiske John Guidettis eufori och kramkalas, men jag tycker ändå det var lite väl mycket av kompisanda mellan en del av U21-hjältarna och TV-folket.
Apropå TV, så sänds i morgon andra avsnittet av Stjärnkusken i TV4. 720.000 tittare för första programmet som tokhyllats av ATG-betalda skribenter både här och där. Jodå, jag tyckte det var OK men inte orsakade det hos mig några skrattorgier eller hur det nu var en ”rosa skribent” tyckte. Nu är det upp till bevis, hur många finns kvar till andra programmet?

Jag ska förstås titta igen. Men det blir TV4 Play eftersom jag har andra och viktigare saker för mig i morgon kväll. Då inleds Copenhagen Jazz Festival och jag ska till M.G. Petersens Familiehave på Frederiksberg där gamla vänner i Plumperne premiärspelar.

Dyr travsatsning på B-kändisar – tror jag inte på!

Standard

På fredag startar ett nytt program i TV4 som heter Stjärnkuskar. En TV4-satsning heter det i ett pressmeddelande från ATG. En sanning med modifikation. TV4 gör ingenting gratis, här är det ATG som betalar.

Det ryktas om en kostnad för ATG på 20 miljoner för att kunna synas på primetime i kanalen fredagar kl. 20.00. Observera ryktas, hur mycket lär vi aldrig får reda på. Det handlar hur som helst om travets (och i viss mån) galoppens pengar.
Det hela går i korthet ut på att lära att antal ”kändisar” köra travhäst och ska utmynna i ett lopp ”inför storpublik”.
Som experter kommer Erik Adielsson och Jennifer Tillman att medverka och programledare är Jessica Almenäs. Förstås… Hon är ju känd från Let’s Dance och brukar då och då flamsa till det även i TV4:s travsändningar, där hon en gång gjorde det så bra men i takt men med stigande kändisgrad befriat sig från det mesta av seriositeten.
Man skryter om att ett antal ”kändisar” är med och dom presenteras så här:

Patrik Sjöberg – 50 år fd världsmästare i höjdhopp, författare, tv-profil
Petra Tungården – 27 år, moderedaktör, fashionista och bloggare
Camilla Henemark – 50 år fd modell, fd sångerska i Army of Lovers, författare
Ellen Bergström
– 25 år, bloggerska, skådespelare, sångerska
Kee Marcello – 55 år f d medlem i Europé
Behrang Miri – 31 år artist, programledare
Cecilia Ehrling – 31 år dansare i Let’s dance
Zimzon Lelo – 30 år, fitnessprofil, deltar i Gladiatorerna

Det är ju inte direkt A-laget inom Stureplans kändiskrets, om man så säger. Patrik Sjöberg, för all del, han brukar ju ställa upp på det mesta av sådana här program som ger lite extra klirr i kassan. För att inte tala om gamla kungafrillan Henemark, också känd för att ha rullat runt med ett helt ishockeylag (det tyska har jag för mig) i samband med ett VM. Marcello och Miri har jag hört talas om. Men vem f-n är Tungården (och vad gör en fashionista?), Bergström, Ehrling och Lelo?
Ska det här verkligen locka nya intressenter till travsporten och spelet, det måste väl ändå vara grundtanken bakom det hela? Nä, tyvärr tror jag inte på det. Det gör dock min vän Bengt Adielsson i Expressen. En hästsportjournalist som jag har stor respekt för. Troende är också Stig H Johansson i Aftonbladet vars omdöme jag aldrig ifrågasatt.

För inte minst Erik Adielssons och Jennifer Tillmans skull hoppas jag att det är Bengt Adielsson och Stig H Johansson som får rätt och då får jag väl stå där med skammen.