Publiktapp inget som pamparna bryr sig om

Standard

Förra V75-omgången vid normalt pålitliga publikdragaren Årjäng minskade publiken med 4.000 personer jämfört med 2015. Okey, vädret var inte det allra bästa. Men ändå…
I går på Axevalla minskade publiken med 3.500 jämfört med 2015. Okey, vädret var alltför bra. Men ändå…

Nä, det här är förstås åt h-e! Nu drar inte ens banornas stordagar dom stora V75-skarorna. Det har hänt efter det att ATG och travförbundet ST bestämde sig för att senarelägga lördagstävlingarna.
Men ingen reagerar från det pampvälde som styr svensk trav-(och galopp-)sport.
Det är ju så, att banorna inte längre har ett skit att säga till om. Propositioner, starttider, antal lopp, hur loppen ska läggas under tävlingsdagen (ex. galoppens Svenskt Derby sist på kvällen vid halvtiotiden). Allt bestäms centralt. Man tillåts i nåder ha önskemål från banorna, men det är en papperskonstruktion, det är ATG som bestämmer i slutändan. ST accepterar och skiter också i att publiken minskar. Det viktigaste är att många tittar på TV-sändningarna. Punkt och slut.
Men nu börjar det också ta emot för V75-spelet som urholkas i takt med att man arrangerar fler och fler omgångar för det tidigare så pålitliga dragloket. På Årjäng förra lördagen var det dubbeljackpot med en omsättning på 83,1 miljoner (borde varit 100) mot 72,2 utan någon jackpot förra året. Axevalla i går hade 79,1 miljoner med jackpot mot 72,3 utan jackpot 2015. Marginella ökningar enligt mitt förmenande.
När Jägersro tävlade i tisdags var banan så kallad saxbana i skuggan av Bollnäs som var huvudbana. På lunchen hade Solvalla tävlingar (en tisdag!!!). Samtidigt tävlade Bro Galopp… Det här upplägget är banorna helt oskyldiga till, det bestämmer ATG-Skarplöth och hans kalfaktor ST-Lindberg samtycker.
Hur många tror för övrigt fortfarande på att det så kallade Pokalåret 2018 ska skänka ” guld och gröna skogar” för travsporten…?

Slutligen – är det inte dags för svenska arrangörer att bojkotta franske tränaren Fabrice Souloy? Han må ha kanonhästar, men han har också sina egna lagar och stryker hästar så fort dom får dåliga startspår. Ge f-n i att bjuda in honom. Åby kan ju börja med Un Mec d’Heripre gällande Åby Stora!?

99e Svenskt Derby på Jägersro – hur länge till?!

Standard

I morgon rids Svensk Derby för 99e gången på Jägersro Galopp

Jag fick ett mail från en av galoppsortens grand old gentlemen. Gunnar Atterholm, tidigare ordförande i Skånska Fältrittklubben och styrelsemedlem i Skånska Travsällskapet och sedan Jägersro Trav och Galopp, som det blev sedan travet och galoppen gått samman 1982. Då hette travordföranden K-G Bertmark och galoppens Malte Ramel.
Vi var många som reagerade skarpt när Fältrittklubbens styrelse lät sig styras av galoppförbundet i Stockholm att bryta med travet. Okänsligt och idiotiskt, enligt min – och många med mig –  mening.
Nu är detta ett faktum sedan tre år tillbaka.

Svenskt DerbyGunnar Atterholm skriver:
”Jag hittar i mina papper en färgglad och informativ broschyr “JTG Verksamheten 2012”.  Där meddelar vår ordförande att denna årgång är den sista i JTGs historia. JTG bildades 1982 och fick alltså en 31-årig verksamhetstid.
I Jägersroboken har Peter med all önskvärd tydlighet skildrat motsättningarna mellan travets och galoppens sällskap som alltså fick ett lyckligt slut 1982 i och med bildandet av JTG.
Så småningom uppstod tyvärr oro i samarbetet under stark påverkan från Stockholm som ville att hela galoppverksamheten mer skulle styras därifrån.
Det är min övertygelse att oenigheten skulle kunnat lösas med diplomati men Fältrittklubben valde att gå sin egen väg.  I dag har vi två helt skilda verksamheter.
Men det är ingen idé att gråta över spilld mjölk.  Svensk galoppsport står i vart fall inför nya organisationsproblem innan den nya banan Bro Park (som jag önskar all framgång !) har funnit sin plats. Vi som var med om Täby Galopps första tid på 60-talet minns ett och annat.
Den nya andan i galoppsporten visar sig nu när man fortsätter att göra den löpning som i mer än 95 år varit den viktigaste och mest traditionsfyllda i sporten till ett lördagskvällsnöje. Dagen för Svenskt Derby och övriga derbydagslöpningar måste få vara en söndag, liksom alla år tidigare.  Den braskande reklamen i Derbydagsprogrammet påminner lite om Kiviks marknad.  Vad är Akinita Group och vad har den för relation till Derbyhäst nr 5 Cala Boca?
På Derbydagens logga upptäcker man en elegant klädd dam och en halv häst som tycks galoppera iväg från henne.  En kvart efter att Derbyt har avgjorts, bryter en show lös som senare följs av Derby Night Disco. Varför? Innan dess har publiken, under kvällens lopp, utsatts för hattävlingar av olika slag.  Jag kan inte förstå sambandet mellan hattar och hästkapplöpningar, i synnerhet om “hattparaden” inkräktar på vad som sker i paddocken och på tävlingsbanan.
“att vårda ett kulturarv”, “att föra sportens starkaste tradition vidare” (citat ur lördagens program) måste ske under mer respektfulla former än de som Svensk Galopp presenterar på lördag.”
– GUNNAR ATTERHOLM

Inom galoppförbundet och därmed Skånska Fältrittklubben pågår en allvarlig strävan att hitta en egen bana i Malmöområdet för att ”slippa” hyra in sig hos travet.
Att man på sikt också strävar efter att flytta Svenskt Derby från Jägersro/Malmö till nya banan i Bro är kanske inte klart uttryckt, men var så säkra på att det förekommer diskussioner!
Det hinner inte att ske till 100-årsjubileet nästa år, det får nog ”vara ifred” för förre generalsekreteraren Björn Eklunds och hans koryféers klåfingrighet. Kanske kan Jägersro till och med få en V75-dag vid jubiléet av ATG, som tidigare visat sin generositet mot galoppen (bara att titta på prissummorna…).
Får den skånska galoppen en egen bara. så vill jag se att den finansieras helt och håller från galoppens egna medel med hjälp av alla de miljoner (miljard?) man får för försäljningen av Täby, varav bara småsmulor hittills utbetalats.
Men sedan vill jag se att ATG går in och rejält medfinansierar en total omläggning av travbanan på Jägersro till minst en 1400-metersbana, vilket skulle lyfta inte bara Jägersro utan svensk travsport i stort!

Skandal av hästsportjournalisterna!
Slutligen vill jag än en gång uttrycka mitt stora ogillande mot de personer som år efter år negligerar och direkt hånar en av landets största travprofilerar och inte väljer in honom i Hall of Fame vid Travmuséet i Årjäng – Bo W Takter!
Inte ett enda namn från Jägersro finns i Hall of Fame, där Jägersros mångårige champion Birger Bengtsson också redan borde funnits med.

Skandal är ordet! Skam åt hästsportjournalisterna i Sverige (och Norge!) som gemensamt ligger bakom urvalet.

Poros, en pärla i den grekiska övärlden

Standard

Fjorton dagar på grekiska ön Poros. Något av de härligaste dagar jag upplevt under mitt långa liv som ändå omfattat ganska mycket resande.

Många har pratat så gott om Poros med stor erfarenhet. Tom Ahlsell är en av många vänner från Bullen som rest mycket till den grekiska ön, det  var säkert minst 30 år sedan han var där första gången.
Nu är han där med hustru Elin Heijkenskjöld och deras son Moltas, 3,5 och Elins 13-årige son Oscar. Plus – och förlåt om jag kanske missat någon – Vicky och Per med dottern Saskia, Anders ”Snygge Bengtsson” med 17-årige sonen Anton, Leif ”Fille” Olsson, Lars ”Skuggan” Dahlberg, Eva Nilsson. Alla välkända Bullen-profiler och det är ju också Lotta Reingardt som mycket överraskande dök upp samma dag som bl a jag skulle lämna ön.
Dessutom mötte vi många från ”familjen Viktoria Friberg” som bodde på grannen Askilos. Be mig inte reda ut hur Andreas, Max, Tasso och fru Liv med barn och några till hör ihop, men trevligt var det, det räcker.
Restaurangerna och tavernorna var många, alla med fritt wifi liksom på vårt trevliga familjeägda hotell Saga. Råkade baren vara obemannad så var det bara att själv förse sig från kylen och förstås inte glömma att göra en notering.
Poros är drygt 41 kvadratkilometer stor och har 4.000 fasta innevånare och lever i huvudsak av turism. Om ni skulle undra.
Båtresan från Atens hamnstad Pireus tar en dryg timme med en dieselstinkande gammal flygbåt, nå’n kanske minns hur det var mellan Malmö och Köpenhamn på den ”gamla goda” (?) tiden. Jag beundrar Moltas som klarade omaket med att må riktigt illa i den krängande båten som en stor man utan gnäll. När jag lämnade ön var det med en Seacat, en katamaran som var betydligt bekvämare.
Nä, jag gjorde inga utflykter i den väldigt historiska miljön, det behövs bättre knän än mina och jag nyttjade hellre hotellets pool – där Molle med sina flytkuddar snabbt plaskade omkring utan rädsla – än lite steniga sandstränder där det var lätt att halka och då ett helt företag att komma upp. Och låg tavernan vi skulle besöka på kvällen lite långt bort kostade det inte mycket att anlita taxi…
Hela hemresan gick för övrigt alldeles geschwindt med allt på tid. Nåja, då – förstås – undantaget Skånetrafikens trånga Öresundståg som alltid försenas med minst en kvart i Hyllie på grund av löjlig passkontroll bara en kvart efter att det skett på Kastrup. Och jag har fortfarande bara positiva erfarenheter av Norwegian.

Poros 7 molnÄven när molnen lägrat sig lågt över Peloponnesos på andra sidan det smala sundet var aftonen härlig i Poros (som betyder sund) nere hos ”Mat-Tina”, Matinas Taverna. F-n vad mätt man blev!

Poros 2 båt evaEva i tankar inför en båtutflykt med ett 15-tal goda vänner från Poros.

Poros 3 båt SternångDet här påminner mig lite om motiv från Greklandskännaren och konstnären Peter Sternängs akvareller.

Poros 4 badUtflyktsbåten stannade vid miniön Teachers’s Island för bad efter ett stopp vid en lagun för snorkling som kunde slutat verkligt illa för en äldre deltagare (inte undertecknad!) som i ett strömt vatten drabbades av kramp. Anders ”Snygge-Bengtsson” agerade berömvärd livräddare! Allt slutade lyckligt och efter picknick på Teacher’s Island bar det hemåt.
Poros 7 båtPoros Og-MolleÅldersspannet var stort från yngste deltagaren Moltas, ”Molle”, 3,5, ett fantastiskt socialt charmtroll och storebror (”världens bäste”) Oscar ”Oggan” Heijkenskjöld 13 till 76-årige bloggaren nedan som inte skämdes för en öl vid lunchtid. I stället för ”paddor”….

IMG_20160629_125007Poros Skuggan-FilleEn stunds lugn för ”Skuggan” och ”Fille” i loungen-baren på hotell Sagas tak innan mörkrets infall. I de trånga gränderna på höjden i bakgrunden ligger en av de äldsta och genuinaste tavernorna, Platanos Taverna. För en dryg hundring (i kronor räknat) får man på de flesta ställen en god varmrätt med en öl eller glas vin. Vin i liter beställs för övrigt som kilo…

Poros 6 matMaten förenade ofta sällskapet och vid sidan av Elin Bullen-Vickys och Pers dotter sitter Saskia, året yngre än sin ”bordskavaljer ”Oggan”. Tro inte att det var en organiserad ”chaterfälla” med en massa ”måsten”. Ville man  vara ensam, så var man det. Men  det blev så att man sammanstrålade i poolbaren och sedan gick man ofta ut tillsammans. Det handlade nämligen om att sällskapet trivdes tillsammans. So simple as that!

Poros goodbyeTime to say good-bye Poros. Förhoppningsvis blir det möjlighet att återvända.

Bilder: PETER KASTENSSON

Den här underbara bilden lånar jag från ”Bullen-Vicky” Friberg. Det tog några dagar men sedan var det full fart i poolen för Molle! Här utför han en äkta Mollebergare!
Moltas

 

 

Adrenalinkick skadar inte i grekisk utflykt

Standard

Genom olika så kallade sociala media går det inte att undandra sig händelser världen runt av olika dimensioner. Den största boven är förstås Facebook, har man väl kommit med där så är det nästan omöjligt att gå ur. Jag kan säga direkt att jag inte är helt förtjust i detta ibland kloakmässiga utsläpp av allt från räliga katter till amatörfilosofiska utläggningar om Brexit.
… och ändå sitter jag framför datorn på en grekisk ö med gratis wifi på varenda liten bykrog!

För det är ju också att man ibland kan gå må ganska bra efter adrenalinkickar av att t ex läsa Sursvenskan på nätet. Här finns inga begränsningar för den journalistiska inkompetensen där man kan släppa igenom en text från allsång i Småbåtshamnen i Limhamn som berättar att kvällen inleddes med att man sjöng Evert Taubes Ta Mig Till Havet. Jag har alltid haft för mig att det var Peter Lundblad som skrev den…
Jaja, en bagatellartad okunnighet i det stora hela. Men parat med socialpornografiska snyftreportage om en student som fick vatten hällt på sig av rektorn som försökte släcka en förbjuden bengal vid utspringet och en störtpackad yngling som anonymt framträder och tycker det är för jäkligt att han fick dropp av en ambulanssjukskötare för att kanske kunna må bättre när han vaknade ur sin fylla – så är det ingen journalistisk bragdjournalistik som den här blaskan bjuder på.
Att sportsidorna dessutom är en ren klubbtidning för MFF som ägnas devota hyllningsartiklar var och varannan dag har jag nästan vant mig vid. Men bara nästan.
Via Facebook kan man ta del av senaste märkligheten från vår Rikspolischef Dan Eliasson, det senaste utskottet på regeringens totalt misslyckade utnämningspolitik. Han har tagit fram ett armband med texten ”Tafsa inte” som gratis ska delas ut till – förmodar jag – de ensamkommande barn i 25-40-årsåldern som har ett behov av våldtäkter med sig i bagaget från sina hemländer. Att det brinner i förorter som polisen totalt tappat greppet om bekymrar inte denne Dan Eliasson, kommen från Försäkringskassan och utan polisutbildning som dock gärna klär sig i elegant uniform med mycket guld. Att sedan våra domstolar inte vågar utdöma några straff ger honom ju också en viss legitimitet för löjliga aktioner.
Jag har också läst att det ska gå en boxningsmatch mellan två svenska amasoner som tycks hata varandra och slänger värsta sortens glåpord och sprutar myggspray. Mikaela Laurén och Klara Svensson heter tjejerna och boxningens förespråkare tycker att sån’t hör till, det kallas för ”trashtalk”. Och så säger man att boxning inte skadar hjärnan!?

Som nämnts, skönt att få en och annan adrenalinkick, det skadar i alla fall inte hjärnan. Så vitt jag vet. Undrar var Bullens Elitserielag på turné har bestämt i afton på denna härliga grekiska ö som heter Poros?
Poros hamn
PLTANOSDelar av Bullens Elitserielag på grekisk utflykt.

Bild: PETER KASTENSSON

 

Kärt återseende och och mindre kära tankar!

Standard

Gjorde en efter mina förhållanden lång utfärd med ”min lilla röe golfbil” till Halmstad lördag-söndag.  30 mil så där ungefär tur och retur. Det gick bra och gav lite funderingar.
IMG_20160619_125931
Jag var på kärt besök hos gamla vänner sedan Stockholmstiden, Camilla och Magnus Rundgren och 11-åriga dottern Alexandra, labradoren Zorro inte att förglömma. Magnus jobbade då på travförbundet men är sedan flera år nu fast etablerad i Karlstorp strax hitom Tylösand som VD för Am Bloodstock, den kvalitetsuppfödning i stor skala som bedrivs av Unibet-grundaren Anders Ström som är ensamägare till bolaget.

IMG_20160618_171317
IMG_84661
IMG_20160618_171743
IMG_20160618_171437Egentligen hade vi tänkt spela golf men eftersom jag är sämre än sämst just nu har jag lagt klubborna på hyllan tills jag återkommer från grekiska Poros som jag åker till på torsdag. Jag fick i alla fall som turist återknyta bekantskapen med Halmstads GK, där jag för så där en 25 år sedan begick min första tävling i en ATG-golf i samma boll på södra banan som en 15-16-årig Björn Goop som då pinsamt utklassade mig totalt.
Minns i alla fall uppsnacket inför tävlingen som skedde hemma hos framlidne storhästuppfödaren Bruno Janstorp i hans chateau vid Tylöhus. Det var roligare än själva golfen…
Fick nu också stifta bekantskap med Magnus’ och dottern Alexandras hemmabana Ringenäs, som ligger nära Tylösandsbanorna med deras ”uppnästa” medlemmar. Ursäkta om jag kom att tänka på Falsterbo GK som inte heller är för ”vanliga” människor. Ringenäs ligger väldigt vackert och nästa gång jag åker upp ska jag ta klubborna med mig. Bara för att bli utklassad av Alexandra…
Till bilkörningen. Jag såg inte en enda polisbil vid färden norrut på lördagslunchen med intensiv trafik. På hemfärden mötte jag en polisbil under uttryckning mellan Löddeköpinge och Landskrona. Jag förmodar att man var på rymmen från Hyllie och gränskontrollerna. För det är ju så, att polisen med våra politikers och högste polischefen Dan Eliassons medgivande har släppt alla tankar på hastighets- och nykterhetskontroller. Vägarna är fria för fartdårar och rattfyllerister eftersom poliserna ska kontrollera Köpenhamnstågen i Hyllie och göra det dagliga livet till ett h-e för pendlarna mellan Malmö och Köpenhamn.
När jag körde hem passerades jag på den ganska långa sträckan vid Halmstad-Laholm – där 120 km/tim är tillåtet – av fyra-fem danskregistrerade minibussar av märket Mercedes, inhyrda från Europcar. Fyllda med ungdomar. Det liknade en karavankörning där det också fanns flera vanliga personbilar med. Alla från Danmark Det var inte många meter mellan bilarna vars hastighet jag uppskattade till runt 150 km/tim. Jag vet ju hur fort jag själv körde…
Men som nämnts, det här är ju ingenting som är prioriterat av polisen.
Jag hann också fundera mycket på det svenska rättsväsendet, som nu verkar ha ett totalt sammanbrott i den heliga integrationens och Migrationsverkets namn. Våldtäkter en masse får passera ostraffat eftersom alla våldtäktsmän tycks kategoriseras som ensamkommande flyktingbarn, så må dom komma från både Afghanistan och Somalia. Och Etiopen, och Kroatien och…
Det svenska samhället är på väg att implodera och vår rätt intelligensbefriade (snällt uttryck) statsminister och alla dom andra likasinnade i den svenska riksdagen oavsett parti ger inte stort hopp för landet Sverige.
Som jag funderade när danskarna susade förbi mig på motorvägen.
Jag har kanske sansat mig lite grann efter hemkomsten och vill hellre tänka på den fina samvaron och goda maten och drickan (bortsett från en förfärlig spansk brandy…) som jag furnerades med hemma hos familjen Rundgren i deras fina jättevilla.
Apropå Unibet-grundaren Anders Ström så påminner han gärna om ett möte bakom läktaren i Eskilstuna där han och jag träffades för ett jobb han sökt på Travronden när jag råkade vara chef där. Nå’n gång runt 1990 skulle jag tro. Han fick det inte. Vilken jäkla tur för honom. Då hade det kanske aldrig blivit Unibet och bostad i fashionabla Chelsea i London.

Kanske heller inget Am Bloodstock och VD-jobb för min vän Magnus. Som det kan gå! För övrigt har Am Bloodstock 16 ”Am-ettåringar” till försäljning vid Kolgjini Sales unghästauktion på måndagen 25 juli, da’n innan Åbergs. Ett enkelt ”lycka till” kan väl vara en ursäkt (fast det var egentligen inte jag som bestämde slutligen!) för det där mötet bakom Eskilstunas läktare för så där en 25 år sedan…

Bilder: MAGNUS RUNDGREN och PETER KASTENSSON

 

Ett värdigt farväl

Standard

I dag på förmiddagen tog vi farväl av Ulf Rytterborg. Mycket folk i Limhamns vackra kyrka.

IMG_20160610_0001Jag kan inte berömma mig av att vara speciellt religiös. Jag är ingen frekvent kyrkobesökare. Men det har blivit en del på senare tid. Med åldern blir det tyvärr då mest begravningar! Jag måste väl erkänna att Limhamns Kyrka är lite speciell för mig ändå, eftersom båda min föräldrars begravningsceremonier avhållits där och dom är begravda strax utanför kyrkporten.
På något sätt är begravningar ändå fina och skapar en viss eftertanke. Då inte bara av religiösa orsaker. Jag vet till exempel inte varför jag berörs speciellt när jag hör psalmen Tryggare Kan Ingen Vara. Kan det vara något från barndomen. Det var faktiskt så att jag i slutet av 40-talet gick i det som kallades Söndagsskola i S:t Petri Kyrka. Jag deltog säkert i sjungandet av ”Tryggaré” då. Även om det enda minne jag har av Söndagsskolan var det häfte i vilket man klistrade in det märke man fick vid varje närvaro. Jag kan inte minnas att mina föräldrar var särskilt kyrksamma.
Tryggare Kan Ingen Vara framfördes med församlingen vid begravningen av Ulf Rytterborg. Dessutom fick vi höra Frank Sinatra i Paul Ankas My Way och Rod Stewart i Charlie Chaplins Smile. Jag har erfarit att My Way är en av de mest spelade låtarna vid begravningar numera. En annorlunda version hörde jag när Git Gay begravdes för några år sedan. I S:t Petri Kyrka sjöng hon själv i en upptagning med svensk text från hennes sista stora show i Göteborg. Första gången jag hörde applåder under en begravningsceremoni…
Jag hade gärna tagit upp en applåd för Ulf Rytterborg, men det hade självfallet varit synnerligen opassande. Det är var en begravning som gav rättvisa och värdighet åt Ulf Rytterborg. Korrekt men också personlig.
Från chefredaktör Ulfs gamla arbetsplats såg jag bl a den politiska redaktion han jobbade med, Gunnar Branten och Sven Bergqvist, tidigare redaktionschefen Per-Magnus Forsblad och Arne Reimer från sporten, Lars Klint som fortfarande krönikerar, Susanne Lindén som närmaste dagarna gör sin sista dag som chef. Gamle sporträven Cars Stenfeldt, stort namn på Expressen en gång var där liksom näringslivshöjdaren och gamle MFF-basen Hans Cavalli-Björkman som säkert fått sig en och annan snyting från Ulf Rytterborgs vassa penna i Dr Besk – som ingen efter Ulf kunnat efterlikna! Fotografen Pierre Mens har aldrig varit anställd av Kvällsposten men är en god vän till många som han plåtat åt.

Tankarna går till främst Ulfs hustru Kristina och hans syster Ulla. För mig var Ulf en mycket god vän sedan slutet av 50-talet då vi båda var medlemmar i Konservativa Skolungdomsföreningen College. Jag har skrivit om detta i en tidigare blogg.

Matadors Korsbaek på Bakken en succé

Standard

Det var många år sedan, nå’n gång på 50-talet (?) som jag besökte Dyrehaven och nöjesfältet Bakken i Klampenborg strax norr om Köpenhamn. Jag har ju sett på avstånd, från galoppbanan i Klampenborg och även hört lite glada utrop från Bakken, men genom åren alltid tagit till vänster efter stationen och inte upp till höger för att ta promenaden – eller hästdroskan – genom skogen med alla sin 2000 hjortar av olika slag.

Korsbäck-KvPNågra av Kvällspostens gamla järngäng på Bakken. Björn Björnskär, Christer Borg, Jimmy Olsson, Torsten Pamp, Erik Jonsson, Claes-Allan Lundin. Peter Kastensson Och Thobjörn Falk. Bild: PIERRE MENS

Men för några dagar sedan var det dags. Erik ”Direkt” Jonsson hade arrangerat en utflykt för ett antal gamla Kvällspostare till Bakken där vi togs emot av VD Nils-Erik Winther, 40-faldig landslagsspelare och tidigare handbollsproffs i Caja Madrid och Grasshoppers. Han mötte oss i Korsbaek, den på Bakken återuppbyggda staden från det som kallats århundradets bästa TV-serie, Matador, skriven av Lise Nörgaard. Ursprungligen sänd 1978-82 och repriserad många gånger.

Winter BakkenBakkens VD Nils-Erik Winther berättar för sammanbitna Pierre Mens, Torsten Pamp och Jimmy Olsson.

– Lise Nörgaard lever fortfarande och fyller 100 nästa år. Vi hoppas hon finns med oss då på Bakken och Korsbaek för att hyllas, sa Nils-Erik Winther.
Han bjuder på en Röd Tuborg från fat i en pub-restaurang som ligger granne med Töjhuset,  som öppnades av Mads Skjern (spelades av Jörgen Buckhöj), i Matador gift med Ingeborg, spelad av legendariska Ghita Nörby. Röd Tuborg är en specialbrygd ale, lite rödaktig i färgen, som var vanlig på Korsbaeks tid men nu bara finns att dricka i Bakkens Korsbaek.
Nils-Erik Winther berättar att det fanns många tvivlare när man beslöt att ”återuppbygga” Korsbaek som nu har ett år på nacken.
– Efter 2015 visade det sig att Bakken ökat sin omsättning med 23 procent. Om man plockar bort Korsbaek handlar det om 15 procent och åkbanden hamnade på samma ökning. Så tvivlarna har tystnat, sa Winther som också berättade att Bakken är världens äldsta nöjesfält och god tvåa efter Tivoli men före Legoland i antalet årliga besökare.

Korsbäck SkjaernSkjerns Magasin i Korsbaek.

Bakken Korsbäck 2Erik ”Röde” Jensen med damsällskap på en gata i Korsbaek.

Bakken Korsbäck1Grisehandlerens bil på gårdsplanen.

I Bakkens Korsbaek kan man se inhyrda skådespelare vandra omkring och beblanda sig med besökarna. Vi såg Grisehandleren Larsen (i TV-serien Buster Larsen) och hans dass med bilderna på Hitler (under dasslocket), Mussolini och Stalin, Misse Möhge (Karen Nellemose) och Fru Fernando Möhge (Karen Berg) och förstås Lauritz ”Röde” Jensen (Kurt Ravn). Som promenerade omkring mellan Skjerns Magasin, Töjhuset, Postgården, Jernbanestationen och allt vad husen hette i Matador. Här inte bara kulisser utan man välkomnas in i levande lokaler med både försäljning och restauranger.

Den Hvide Hest
Man måste ju dra in pengar också, för ni vet väl att det inte som på t ex Tivoli kostar dyr entré. På Bakken finns inga vändkors när man kommer fram efter skogspromenaden eller hästdroskan. Utanför Korsbaek finns fortfarande Den Hvide Hest vars Frokostplatte á 118 danska jag livligt kan rekommendera.

Bakken hästRätt skönt att ta en hästdroska tillbaka till Klampenborg station.
Bilder: PETER KASTENSSON