Jag gillar inte Ygeman – längre…

Standard

Det fanns en tid, kort efter senaste valet, som jag gillade inrikesministern Anders Ygeman. Jag tyckte han var den starke mannen i den regering som leddes av en svag statsminister. Men det var då!

Anders Ygeman har visat sig precis lika svag och oförmögen. Det har han visat bland annat gällande den oduglige rikspolischefen Dan Eliasson. Den polisiärt helt oerfarne Eliasson får fortsätta sin nedmontering av poliskåren.med Ygeman som – troligen inte speciellt intresserad – åskådare.
Ygeman var i Malmö i början av veckan. Vad han skulle här vet jag egentligen inte. Mer än att han tyckte vi Malmöbor själva skulle känna snavar för den accelererande kriminaliteten och då indirekt alla morden som drabbat staden.
För detta fick han en klapp på ryggen av ett flummigt s-kommunalråd Andreas Schönström, ansvarig för trygghets- och säkerhetsfrågor i staden.
Som vanligt flummar också Sursvenskan (Sydsvenska Dagbladet) och skriver bl a så här, tror det var i tisdags:

”På måndagens pressträff hade inrikesministern också en uppmaning – eller möjligen vädjan – till allmänheten:
”Alla medborgare har ett eget ansvar att inte göda den grova brottsligheten.”
Den som köper smuggelsprit eller använder narkotika blir alla en del av den organiserade brottslighetens näringskedja, förklarade Ygeman, men det kan även den bli som klipper sig eller åker taxi till orimligt låga priser. Det är i grunden korrekt. Men det löser inte de akuta problem Malmö står inför. När det gäller att upprätthålla allmän ordning och säkerhet är det polisens och rättsväsendet sak. Det yttersta ansvaret ligger hos regeringen och Ygeman själv. Malmöborna har precis som alla andra rätt till trygghet.”

Sursvenskan kan alltså i sin ledare anses sig tvunget i sann PK-anda att hålla med Ygemans uttalande om hur vi i Malmö bör förhålla oss till kriminaliteten..Men med både hängslen och livrem för att inte stöta bort ännu fler av sina läsare kommer tillägget ”Men det löser…” osv.

Faktiskt blev jag efter detta lite överraskad av att man på dagens kultursidor gett rejäl plats för en krönika av författaren och kulturdebattören Johan Norberg. Tyvärr misslyckas jag med att lägga in en länk, men Norberg skriver:

”Svarta marknaden.
Gudskelov för den, annars
hade kriminaliteten varit
ännu större i Malmö.

Många har gjort sig lustiga över att inrikesminister Anders Ygeman vill att vi svarar på gängkriminaliteten genom att betala mer för frisörer och taxifärder. Det är som bekant inte frisörligor som skjuter ihjäl varandra på Malmös gator. Men Ygeman har rätt i att det vimlar av svartjobb i Malmö. Gudskelov. Annars skulle problemen med tung kriminalitet förmodligen vara betydligt större.
Forskningen visar att gängkriminalitet sällan är en hett eftertraktad karriär. Sociologen Amir Rostami som har intervjuat gängmedlemmar menar att de inte vill vara där och ingen vill att deras lillebror ska välja samma bana. ”Jag trodde jag skulle få tusen vänner i gängvärlden, men jag fick tusen fiender”, som en av dem säger. Den breda vägen kan emellertid vara oemotståndlig när porten till den smala är allt för trång. I områden där det
råder massivt utanförskap kan en ung kille snart stoltsera med den där eftertraktade klockan eller bilen för att han har levererat ett vadderat kuvert till rätt ställe tillräckligt
många gånger.
Det är svårare att motstå frestelsen om man inte tror siha några utsikter att göra en hederlig karriär. Det är lättare att ignorera normerna hemifrån om föräldrarna har
förlorat i respekt genom att inte kunna försörja familjen.
Sveriges paradox är att vi jämfört med andra länder länge hade låga trösklar runt gränserna, men höga trösklar kring arbetsmarknaden. Delvis för att facket har drivit upp ingångslönerna. Vi har färre jobb som bara kräver grundläggande utbildning än något annat EU-land.I Danmark är andelen merän dubbelt så hög.
Det beror också på skatter. Säg att en taxichaufför i Malmö vill unna sig en riktig Ygeman-klippning med schamponering och en lug nande nackmassage för 700 kronor. För att ha råd med det måste taxichauffören dra in drygt 1 300 kronor före skatt och arbetsgivaravgifter, men efter att frisören har betalat skatt, arbetsgivaravgifter och moms
blir det mindre än 300 kronor kvar.
För att få Ygemans frisyr måste en taxichaufför alltså tjäna mer än fyra gånger mer än vad frisören får. Så slår man sönder den vita tjänstenäringen. Sverige är ett land anpassat för yrkesutbildade och högutbildade och för den som söker sitt fjärde jobb. Samtidigt har vi en allt större del av befolkningen som inte har gymnasieutbildning och aldrig får sitt första jobb.
Det är här svartjobben kommer in. Om taxichauffören i stället kör svart och frisören klipper utan kvitto, behöver chauffören bara dra in 300 kronor för att frisören ska få ut
300 kronor. Anders Ygeman kan fantisera om att detta är tjänster som annars hade varit vita, men sanningen är att de förstås aldrig hade blivit av. Ofta blir svartjobben enda
sättet att hålla en lokal ekonomi levande och företag som måste göra allting vitt drivs ut.
I många kvarter är det bara svartjobb som gör att föräldrar kan ge sina barn känslan att det naturligaste i världen är att gå upp tidigt på morgonen och skynda till jobbet. Innan Ygeman läxar upp Malmöborna igen borde han ta sig en funderare över sitt eget ansvar för att fler introduceras till arbetsmarknaden genom den svarta marknaden än genom Arbetsförmedlingen.
– JOHAN NORBERG”

Jag kommer att fortsätta att klippa mig för 100 kronor på Ystadsgatan och åka med Taxi 97 för 65 kronor när så erfordras. Frisören som kommer från Syrien har kassaapparat och i taxin får man kvitto. Menar Ygeman, Schönström och dom andra att vi ska kolla med skattemyndigheter och annat innan vi anlitar frisörer och taxi, för att inte säga närbutiker som till skillnad från regeringen ser till så att folk får arbete?!
Schönström gjorde för övrigt ett beklämmande intryck det ”Opinion”  SvT i går kväll. Han gjorde en minst sagt svag figur i en debatt som sågades totalt sönder av en dålig programledare. Här gjorde Hasse Aro och författaren Lars Åberg som nyligen kom ut med boken ”Framtidsstaden” om Malmö som jag precis börjat läsa närmast mos av Schönström och en polis som aldrig fick sagt något.
Slutligen har Brittta Svensson i Expressen en krönika apropå oärliga journalister som det finns alldeles för gott om: Rubriken är ”Att försköna fakta kan aldrig vara journalisters uppgift.

Britta Svensson

Det finns kanske trots allt hopp för journalistiken?!

Ett jazzminne att skämmas över…

Standard

Jag är ingen krogmänniska som provar mig fram. Det blir mest och i princip alltid Bullen när jag går ut. Det ligger bra till eftersom ”sjuan” i regel fungerar bra som transportmedel nästan från dörr till dörr.

Större är heller inte min fantasi. Dessutom finns det alltid folk på stambordet som jag känner vid vinglaset och mina eftermiddagsbesök, oftast måndagar.
Röda Nejlikan är en krog i Malmö som jag aldrig besökt, trots att det är gamle Troccan-vännen Lars Hector och förre Bolagetkrögaren (m fl) David Kallos som driver stället. ­­­­­­Dessutom är adressen vid Värnhem på Ringgatan utanför mitt vanliga revir. Men nu ska det ske.
Den 24 februari, nästa fredag, besöks nämligen Röda Nejlikan av Gunilla Postaroff och Kaj Ohlsson. Gunilla var redan på 60-talet stor som schlagersångerska med flera skivsläpp. Nu med ålderns rätt (ursäkta) är hon jazzen trogen, inte minst The American Songbook. Gav 2009 ut en CD tillsammans med bl a pianisten Lars Wadenbäck.
postaroffJag har ett pinsamt minne av Gunilla Postaroff. Någon gång i slutet av  70- eller början av 80-talet – jag vill inte gärna minnas mera noggrant… ­- hoppade jag in några gånger som conferencier på Kramer. Det var på den tiden när gode vännen Johan Dieden ägde och drev stället. En kväll gästades man av Gunilla Postaroff som underhållare. Jag presenterade henne som Solveig Winberg, som var Malmös andra stora jazzsångerska då!!! Gunilla rättade mig förstås omgående, men snacka om att jag skämdes. Vi har pratat om det på äldre da’r och kan skratta åt det. Men jag skäms faktiskt fortfarande.
Nu kommer Gunilla Postaroff i alla fall till Röda Nejlikan den 24 februari tillsammans med sin livskamrat Kaj Ohlsson på piano. Kaj tillhörde också jazzeliten när det begav sig i Malmö. Det blir säkert en minnenas afton med såväl gamla schlagers som den amerikanska sångboken.
Ibland rör det sig på den malmöitiska jazzfronten. Föreningen Hot House håller fortfarande ut trots att kommunen genom en numera avpolletterad ”generalska” för Malmöfestivalen vid namn Pella Ström gjorde sitt bästa för att sänka sta’ns äldsta jazzförening genom att helt sonika ta bort deras sedan 23 år fullsatta jazztält ”för att publiken var för gammal”.
Hot House har fortfarande välbesökt verksamhet varannan fredag på Tuppen. Tyvärr kolliderar man den 24 februari med Röda Nejlikan då Hot House bjuder på Nils Bondesson Band. Förhoppningsvis finns det utrymme för båda.
Eftersom jag sitter i styrelsen för Harry Arnold Sällskapet i Malmö måste jag också puffa för sällskapets Vårkonsert på Palladium veckan senare, den 4 mars. Det excellenta storbandet med proffsmusiker Roger Berg Big Band med Roger’s Sisters, Malmös egna Andrew Sisters med Marielle Hansson-Cehic, Dorota Berg och Katarina Elmberg Jonsson. Dessutom gästartisterna Mimi Terris och Mikael Neumann. Om detta kan ni läsa mera här:
www.Harryarnold.se
Harry Arnold Sällskapet delar varje år ut två stipendier, varav det ena är ett ungdomsstipendium, Stand By. Fjolårets stora stipendium gick till Vivian Buczek, en av Malmös stora jazzsångerskor i dag. Vivian har en egen konsert på Palladium den 25 april tillsammans med Martin Sjöstedt Trio, ”Ella – 100 år”. Säger sig själv vad Vivian då bjuder på.
För övrigt var jag på den Jägersrofria tisdagen i går i Köpenhamn. Första gången i år, det var ett tag sedan jag besökte Charlie Scott’s som varje tisdag har ”Jazz Under Trappen” med fine klarinettisten Chris Tanner med trio (i går med Henrik Bay gitarr och Jens Kristian Andersen bas). Ofta har Chris någon gäst och på tisdagen var det Hans Ingelstam med sin trombon. Underbar New Orleans där en av höjdpunkterna var Muskrat Ramble som fångade mitt intresse för den här musiken redan i början av 50-talet. Då var det Bunk Johnson och hans trumpet men Hans Ingelstams version på trombonen tillsammans med Chris Tanners klarinett var inte sämre. Wow!
Sedan återstod bara hemfärden, en av orsakerna till att jag varit en mera sällsynt gäst i Köpenhamn. Tåget till Kastrup. Där fick man gå av. Det tomma tåget försvann. Efter en dryg kvart kom ett nytt tåg att stiga på efter ID-kontroll, numera på samma perrong. Uppehåll nästan en kvart i Hyllie för att det – eventuell! – skulle bli ny kontroll av svenska poliser, som ju inte har så mycket annat att göra… Det blev det inte nu, men tåget fick vänta i alla fall.

En dryg timme från Hovedbanegården till Malmö C. Och då har pendlarna det ännu värre! Så blir det när nollåttorna ska bestämma över oss skåningar – och danskar!

Vem är det egentligen som ljuger?

Standard

En 60-årig polis i Örebro, Peter Springare, skrev ett inlägg på Facebook som vållat stor uppståndelse. Han har fått ett massivt stöd på sociala medier som vida övergår negativa kommentarer. Det här blev ett långt blogginlägg. Men jag har varit tyst länge, häng med om ni orkar…

Så här skrev Springare bl a i ett inlägg som började ”Jag är så jävla trött…”:
”Detta har jag hanterat Måndag-fredag denna vecka: Våldtäkt, våldtäkt, grov våldtäkt, överfallsvåldtäkt, utpressning, utpressning, övergrepp i rättssak, olaga hot, våld mot polis, hot mot polis, narkotikabrott, grovt narkotika brott, mordförsök, våldtäkt igen, utpressning igen och misshandel.
Misstänkta gärningsmän; Ali Mohamad, Mahmod , Mohammed, Mohammed Ali, igen , igen , igen Christoffer…va är det sant. Ja ett svenskt namn smög sig in i utkanten av ett narkotikabrott, Mohammed, Mahmod Ali, igen och igen.
Länder som representerar veckans alla brott: Irak , Irak, Turkiet , Syrien, Afganistan, Somalia, Somalia, Syrien igen, Somalia, okänt land, okänt land, Sverige. Hälften av de misstänkta kan vi inte veta säkert eftersom de inte har några giltiga papper. Vilket i sig oftast innebär att de ljuger om nationalitet och identitet.”

Vår statsminister Stefan Löfven har framträtt i TV och diverse PK-media. Löfvens kommentar:
”Jag har mycket, mycket svårt att ta in den bilden. Jag vill påstå att det är fel”
Jag tittade på danska TV2:s sena nyhetssändning i går kväll, där man – utan PK-pekpinnar som i Sverige! – ägnade ganska stor uppmärksamhet åt det hela och även visade det som Springare skrivit. Stefan Löfven uttalade sig också i en intervju som jag förmodar sänts i Sverige. Där uttryckte sig Stefan Löfven i klarspråk, att det Springare säger inte är sant!

Polisprofessorn Leif G W Persson ­- som jag har större respekt för än för Löfven! – sa så här i ”Veckans Brott” på tisdagen:
”Jag vill påstå att han ger en korrekt beskrivning av sin vardag. En majoritet av de ärenden han handlägger har en misstänkt som inte har svenskt ursprung, och han är inte den första polisen att göra den iakttagelsen.”
Men han tyckte samtidigt att Peter Springare ger en missvisande bild av helheten:
”Och han ska hålla käften om vad som ligger på hans skrivbord. Det får han prata om när det finns en dom som vunnit laga kraft.”
Springare svarar så här på Facebook:
”Nej GW, jag behöver inte hålla käften om vad för brott som ligger på mitt skrivbord. Däremot skall jag hålla käften om innehållet och omständigheterna och identiteterna på de inblandade. Fejkade ”hittepånamn” kopplade till brottsrubriceringarna kan jag också lämna. Kanske inte helt påläst där GW.”

Stefan Löfven anser alltså att Springare ljuger, enligt ovan. PK-media med Aftonbladet i spetsen ger störst utrymme åt GW:s kritik av Springare i jätterubrik som ”Han bidrar till att kasta skuld”.
Men vem är det egentligen som ljuger svenska folket rakt i ansiktet? Jo, det är Stefan Löfven och hans vapendragare Anders Ygeman (förstås!).
Ungefär samtidigt som den här debatten pågår skjuter en 15-åring en – enligt polisen – oförvitlig man och vaktmästare som var ute för att skotta snö tidigt på morgonen i närheten av Pildammsparken i Malmö. Det här området tillhör inte ”normala skyttebanor” för dom gängkriminella utan kan snarare karakteriseras som ”finare” till skillnad från t ex Rosengård och Seved. Den skjutne svävar när detta skrivs fortfarande mellan liv och död. Butiksrånen har också spridit sig ut till Slottstaden.
I Malmö alltså. Löfven fortsätter ändå med sitt mantra ”det är tryggt i Sverige
”! I ”Skavlan” får en så kallad komiker som heter Henrik Schyffert (vad är det för roligt med honom?) fritt utan uppföljande obekväma frågor orera fritt. Så här sa han bl a:
”Vi har aldrig haft det bättre än vad vi har det idag. Vi har aldrig varit rikare, vi har aldrig varit mättare, vi har aldrig varit säkrare. Då är det konstigt att vi samtidigt är jätterädda. Och vi är rädda för allt i Sverige. Hela Stockholm är livrädda för bröd. Ställer man fram en brödkorg är det som att ställa fram en handgranat, folk får panik. Och vi är rädda för att ensamkommande vilsna flyktingbarn är hemliga IS-soldater för att ta över Allsång på Skansen.”
För detta hyllas han i PK-media. Samtidigt som man skriver hatartiklar för att KD-ordföranden Ebba Busch Thor fick sjunga i ”Så Ska Det Låta”, det ansågs som att opartiska (?) SvT gynnade SD. I ett mellanvalsår! Här hoppade också (förutom som väntat Oisin Cantwell i Aftonbladet) Sursvenskan (SDS) in med sin alltmer profilerade vänsterkantring mot avgrunden på den tynande kulturredaktionen.
Men Schyffert gick bra, för han tillhör vänsterfalangen!

Här i Sverige oroas vi med rätta över vad som kan hända i världen med Donald Trump som ny president i USA. Vi kanske även borde skänka en tanke vad som är på väg här i landet med den nuvarande politiska ledningen?!

 

Nya miljonsatsningar på ”humor” med travets pengar

Standard

I går var det nypremiär för Stjärnkusken i TV4. Ni kommer kanske ihåg programmet från förra året, som jag sågade. Men som blev rätt populärt.

Det var då höjdhopparen Patrik Sjöberg och musikern Kee Marcello gick till final och sedermera också tog amatörlicens. Fast ingen har löst ut sin licens i år. Patrik Sjöberg körde väl ett lopp – om jag minns rätt – och Kee Marcello blev struken ur ett lopp för att han var berusad. Succé? Knappast…
Jag såg några minuter av programmet i år där en av ”stjärnorna” är pastor Runar Sögaard, känd för att ha varit gift med Carola. Hoa-Hoa Dahlgren känner jag förstås till och han är festlig figur och Regina Lund är väl en hygglig skådespelare. Men övriga? Kändisar? Inte i min värld. Och hur mycket kostar det svensk travsport, egentligen?
Jag tror heller inte att jag kommer att zappa in torsdagskvällen på TV4, inte på detta programmet i alla fall. Men håll tillgodo, ni som gillar det. Alla ska ha sitt…
Jag kommer heller inte att gå in på ATG:s ”Virtuella Hästar”. Ett rent turspel som inte är bättre än alla banditer” som mångfalden av internetsajter med spel. Jag har gjort det en gång. Det är så jäkla dåligt utfört och enbart till för att få folk mer spelberoende, så må ATG försköna hur mycket man vill.
Nu har ATG på onsdagskvällarna sjösatt ett program i samband med Virtuella Hästar då Fredde Granberg och Björn Carlberg lanseras som ”kända komiker” och ska improvisera roligheter.. F-n tro’t, men eftersom man säkert belönas rikligen av ATG med traves pengar, så får man hoppas det blir skoj. Carlberg har jag aldrig hört talas om och Granberg är väl mest känd för att han då och då visade halva röven i ”Ronny och Ragge” eller vad nu humorprogrammet(?) för ett 20-tal år hette. Jag tror knappast jag tänker förnedra mig genom att försöka hitta dom Virtuella Hästarna igen.
Hur mycket pengar det tillför travsporten (och galoppen…) är förhöjt i dunkel. ATG tillåtes mörka sina siffror utan att ägarna ST säger ett skit.

…och när detta skrives har vi ännu inte sett ATG-resultatet från fjärde kvartalet 2016. Som med tanke på inflationen av V75-spel under julen förstås kommer att uppvisa fina siffror. Dock utan att offentliga göra ”sista raden”, det vill säga resultatet efter avdrag för alla kostnader. Mörkt igen och lär väl inte bli offentligt förrän ATG:s envåldshärskare Hasse Skarplöth försvinner?!!

Fader Fredricson hade stor betydelse för travet

Standard

Peder Fredricsons framröstades till mottagare av årets Jerringpris. Det har orsakat skyhöga vågor av kritik både i ”gammelmedia” och på nätet. Mycket kan man bortse ifrån, men det är ju rätt trist när journalister som man kanske borde begära bättre vetande av kräker ur sig kritik mot ridsporten.

Anna Friberg i Expressen mådde tydligen riktigt illa, en surkärring som skrev ”ett dåligt skämt och idrottslig skandal”. I Aftonbladet säger gamle sportkrönikören Lasse Anrell, som jag oftast uppskattade under hans aktiva tid, att utdelningen av Jerringpriset var fejk, alltså fusk. Hurså kan man undra, att ridsportens många intressenter röstar enligt dom regler som finns – och som man kan diskutera – har inte med fusk att göra. Han fick dock mothugg i AB av Kristoffer Bergström som tyckte att rätt man vann. Ridsporten är oerhört stor i Sverige, precis som golfen, även om landets styresmän lever kvar i förgången tid och inte vill inlemma dessa sporter i folkhälsan, med till exempel avdragsmöjligheter för företagshälsovård. Gammal sossementalitet.

Peder Fredricson var väl inte min första kandidat till Jerringpriset, men han var värd det. Jag känner honom inte. Men han kommer ur en gedigen hästfamilj där storebror Jens, nu ridskolechef på Strömsholm, deltog i OS i London 2012 och jag känner hans far, veterinärprofessor Ingvar Fredricson under många år legendarisk chef på Flyinge 1983-98.
Flyinge var ett statligt stuteri från 1661 som sedermera blev Statens Hingstdepå och Stuteri och därefter övergick till Flyingestiftelsen. Hade ett tag både trav- och galoppavel­­ med hingstar stationerade. Sedan några år är det PS Flyinge & Partners som bedriver avel med hopp- och dressyrhästar på den gamla kungsgården och partners är Paul Schockemöhle från Tyskland, Antonia Ax:son Johnson som äger Lövsta Stuteri och Ib Kirk, Katrinelund Stutteri i Danmark.
68475e25ff52e2f9ddc833952d5eb952Ingvar Fredricson (bilden) och hustru Stina, som jag gästat vid några tillfällen, hade en magnifik tjänstebostad på Flyinge. Vad kanske inte så många i dagens generation vet är, att han haft stor betydelse även för travsporten i Sverige.
Ingvar Fredricson drev nämligen ett stort forskningsprojekt på 70-talet gällande hästarnas rörelsemönster. Han höghastighetsfilmade travarna och kom fram till att travbanornas odoserade kurvor orsakade många hältskador på hästarna som ju avlats fram att bli allt snabbare.
Hans forskning innebar att travbanorna i landet byggdes om efterhand och i dag har så vitt jag vet alla banor ungefär likvärdiga doseringar av kurvorna.

En liten parantes för den som är intresserad. Ingvar Fredricson bor precis som sonen Peder numera ute på Österlen.

Det privata initiativet fungerar!

Standard

Pneumonia has left the building! Lunginflammationen har lämnat min kropp. I alla fall rent pillermässig, sista pillan intogs i fredags. Vill än en gång tacka Ellenbogens Hälsocentral som såg till så att jag snabbt fick besked och kom omgående till lungröntgen och fick behandling när jag långt om länge insåg att jag borde göra något åt den envisa basselusk eller vad det var som förföljt mig i två månader.

Ellenborgen tillhör Praktikertjänst AB. Ett privat alternativ som vänsterflygeln i landet vill sänka och som Stefan Löfven städslat Ilmar Reepalu, tidigare s k stark man i Malmö och känd antisemit, att utreda för att få bort från marknaden. När mycket inte fungerar i Malmö ”tack vare” det långa rödgröna styret i Malmö som t ex misslyckats totalt i integrationsfrågor, så vill man (= S+MP+V) av ideologiska skäl förbjuda en sak som faktiskt fungerar.
Mer politik orkar jag inte med just nu. Så länge politikerna och polisen mörkar hur tillståndet i landet EGENTLIGEN är kommer man ju ingen vart. Morden I Malmö kunde vara en TV-serie i stil med Morden I Midsomer men med den skillnaden att i TV finns (fanns) kommissarie Barnaby, i Sverige styrs polisen av en värdelös s-byråkrat och där Löfven, Ygeman, Johansson och dom andra är totalt krisomedvetna. Jaja, Alliansens folk är inte mycket bättre!
Apropå TV så har det blivit alldeles för mycket tittande senaste tiden. Sitter nu och bligar med ett halvt öga på VM-matchen i handboll mellan Sverige och Danmark, där danskarna fick det tufft mot ett för mig överraskande starkt svenskt lag. Jag trodde att våra inledande storvinster mot två blåbärsnationer var överskattade på sina håll.
Lite zappning till Idrottsgalan i SvT, som vanligt en medioker TV-föreställning med idel pinsamma s k humorinslag. Det jag såg var urtrist. Jerringpriset stod mellan två manliga OS-silvermedaljörer. för mig lite oväntat ryttaren Peder Fredricson som också – än mer oväntat – besegrade British Open-vinnaren och golfaren Håkan Stenson. Jag säger inte att det var fel. Faktiskt en rätt rolig överraskning. Tydligen hade ridsportens folk lyckats mobilisera sina röstande skaror i högre grad än golfarna. Och för hästsporten var det stort!

Nu ska jag bara få orken tillbaka också, men det är nog mer en fråga för mig själv och min karaktär, var den nu finns nånstans…

Hur gick det här till?!

Standard

Ja, frågan i rubriken fick jag ställa mig under nästan två timmar i dag. Hur i h-e kom jag loss från detta?

toalagJag skulle ju bara hitta en febertermometer i ett skåp uppe till vänster (utanför bild). Men så vippade palljävelen. Och där låg jag. Med en fot till vänster om toastolen och den andra klämd mellan toastolen och tvättmaskinen.
Det gjorde ont! Och jag kom ingenstans. Försökte kasa mig på golvet baklänges. Inte speciellt lyckosamt. Och ont gjorde det. Efter nästan två timmars intensivt juckande och svärande kom jag ut mot stora rummet. Men jag skulle ju resa på mig också från liggande på rygg. Det är f-n i mig inte lätt när man har en kropp som jag begåvats(?) med.
Jag var väldigt nära att kasa mig ut i hallen för att hitta mobilen och ringa efter hjälp. Det hade varit en syn det! Jag var naken också, nämligen!
Men jag lyckades besinna mig och efter intensiva smärtor i ljumsken lyckades jag ta mig upp stående. Fråga mig inte hur, men det gick.
Det var inget roligt, kan jag försäkra. Nu hoppas jag bara att personalen på Ellenbogen har tillfrisknat från sina förkylningar till morgondagen så att man kan ge mig den undersökning man lovat för något som kan vara allvarligare än vanlig influensa och som förföljt mig under två månader,

Nu går jag och lägger mig. Försiktigt!