Om rasat campingbord och parfymerade kallingar

Standard

Inleder den här bloggen på en Flying Cat mellan Poros och Pireus på väg hem efter drygt två veckor, fantastiska sådana på Saga Hotel på Poros. Lämnar Pireus i 38-gradig värme.

Andra året jag är där, och om jag lever och mina rygg- och öronproblem blir lösta så blir det en tredje gång 2018 och…
Även om jag är äldst i det stora sällskapet, som normalt frekventerar Bullen i Malmö, så är jag junior i det här sammanhanget. Det är Tom Ahlsell, nyligen pensionerad men icke tillbakadragen skådespelare och veteran på Malmö Stadsteater som ”lurat” mig till Grekland och det är jag honom stort tacksam för.
Tom är som barn i huset hos ägarna Zefi och hennes man Taki Alexopoulon och deras dotter sedan han var på Saga första gången för så där drygt 20 år sedan. Då med sonen Rufus, i samma ålder som fyraårige Moltas (övre bilden före en nyförvärvad vän på Saga, undre bilden med annan huvudbonad)) som han och nuvarande frun Elin Heijkenskjöld nu har i en familj. Som även omfattar Elins son Oskar, en framåt och begåvad fjortonåring. Ingen av dom aktar för rov att trivas i sällskap med gamla gubbar som jag själv och medresenärerna Skuggan och Fille (undre bilden) liksom med Eva, fast hon är ju inte någon gubbe, men heller inte någon liten gumma. Eller vad man ska säga. Och snacka om att ”Molle” och ”Oggan” är sociala och härliga grabbar!
Men ingen nämnd och ingen glömd i det synnerligen löst sammansatta gäng som befolkade ett Norwegianplan från Köpenhamn till Pireus för några veckor sedan.Men  Bullenägaren Vicky och hennes Per med dottern Saskia är också något av inventarier på Saga.
Och var och en sköter sig själv, någon arrangerad sällskapsresa ärr det inte tal även om det umgås mycket vid hotellets pool och fina uteloungen på hotellets tak. Där nätterna kunde bli ganska sena efter diverse middagsutflykter till de många olika tavernor som finns i Poros. Men Saga bjöd på en lammupplevelse av hög dignitet med köttet i långkok på vedeldad olivträ.
Och pass på, så att inte Oskar nästa sommar hjälper till mera på allvar i baren hos Stavrula mellan besöken på det lokala gymmet i Poros.
Veckornas största fadäs stod jag själv för. Eftersom jag visste att dom låga solstolarna på Kanali Beach vållade mig vissa besvär – lindrigt uttryckt! – att komma upp ifrån, hade jag tagit med mig en utfällbar campingstol. Fin som attan. Med armstöd och hållare för glas, i ett fordral som fick plats i resväskan.
När jag plockade upp härligheten på stranden, blev jag varse att det var bordet jag tagit med mig och inte tlllstymmelsen till en stol. Men jag var inte rådlös. Så jag sätter mig väl på bordet tänkte jag. Som raskt brakade i backen och där satt jag på min kliande röv sedan man parfymerat kallingarna i tvätten… Starka reskamrater hjälpte mig snabbt upp efter rop på hjälp. Och tyckte förstås att det jäkligt roligt. Och det var det kanske också?
Tyvärr förpestades vattnet av båtar som ankrat upp och tömde sina septitankar och Elin tyckte att Kanali Beach borde plocka bort ”k” ur namnet…
Passerade i PIreus hamn med Flying Cat-en ett av världens största kryssningsfartyg. Taxi till Atens Airport och fortsätter skrivande av den här bloggen på Norwegianflighten tillbaka till Köpenhamn. Batteriet är snart utgånget, laddning väntar i bostaden, där jag också får inrikta mig på att kolla upp V75 i Halmstad till Jägersros hemsida när jag är hemma vid 23-tiden.
Har också äntligen fått läst den oerhört intressanta boken Framtidsstaden av Lars Åberg om min hemstad, mycket omdebatterad och jag ska återkomma i veckan.

Lovar jag, lite på hugget igen efter dom sköna veckorna på Poros, dit jag hoppas kunna vända tillbaka nästa år. Då med campingstolen och kalsonger så det räcker utan riskera parfymerad tvätt…

Bilderna tagna av Eva Nilsson…


… och bloggaren (bilden med Oskar ”Oggan” Heijkenskjöld).