Gunhild Carling mot Roger Berg – hur orkar hon?!

Standard

Gunhild-Roger

Hur orkar hon, Gunhild Carling?! I går största nyheten på Kvällspostens förstasida att hon drabbats av hjärtbesvär i Litauen. På kvällen i full frihet på en utsåld föreställning i Malmö Konserthus, Big Band Battle, med sitt storband tillsammans med Roger Berg Big Band. Drygt 3,5 timme med full sula förutom med en halv timmes paus – då signerade hon skivor!

Let’s Dance, Så ska det låta, Bingolotto… Turnerar i USA, Thailand, Europa och f-n vet allt över hela landet. Ursäkta jag talar om hennes ålder, men hon fyllde nyligen 40, om jag är rätt underrättad.
– Jag trodde faktiskt jag skulle dö! Hjärtat liksom inte hängde med. Men jag tror det var stress. Man ringer hela dagarna och vill ha en ny julturné tillsammans med Christer Sjögren, men jag vill ju fira jul med mina barn och familj.
Sa hon när jag frågade henne.

Big Banden
Gunhild Carling sparar inte heller på sig själv, ger järnet hela tiden. Far över Konserthusets scen, dansar, sjunger, spelar trumpet, trombon, blockflöjt och säckpipa. Full rulle, balladerna är inte hennes kännetecken, om man så säger.
Mot hennes band satt Roger Berg vid trummorna och sitt Big Band. Sedan Carlingbandet startat upp på högsta växel med egna kompositionen Back In The Jungle, kontrade Berg med Bugle Call Rag, känd genom bl a Roger Bergs förebild Buddy Rich och Benny Goodman.
Så var det genomgående, Carlingbandets egna New Orleansinspirerade och nya kompositioner mot Roger Bergs välarrangerade och kända jazzstandards. Max Carlings lysande klarinettspel, R3B-kompet med Lasse Lundströms distinkta bas och Måns Perssons fina gitarr. Det blev aldrig långtråkigt. Doing The Charleston, Millions Star Out, Tuesday Bluesday med kompositören Henrik Johnssons trombon, Naughty River, Good Morning Baby, My Heart Is Waiting For You mötte Fly Me To The Moon och New York New York med Sinatrasång av trumpetfantomen Niklas Fredin, Louie Bellsons Skin Deep med Roger Berg i högform bakom trummorna, Sing Sing Sing med nya sångtrion Katarina Elmberg Jonsson, Christina Ölgaard Thomsen och Rogers hustru Dorota. Bland annat.­­
Innan båda banden slutligen sammanstrålade i Battle Royal liksom Duke Ellington och Count Basie gjort under storhetstiden. Minutlånga stående ovationer utmynnade i ett helt improviserat extranummer i Basies Splanky. Med ”dueller i duellen”: Jack Andersson, som ersatte Gunhilds far Hans Carling, mot Niklas Fredin på trumpet, Gunhild och Henrik Johnsson mot Vincent Nilsson, spelevinken Ulf Carling mot Roger Berg på trummorna, Sven Erik ”Svempa” Lundeqvist och Mats Nilsson fyrhändigt på flygeln… säkert har jag missat något.
Det här var förmodligen sista Big Band Battle i Konserthuset, som inom kort spelat ut sin roll och ersätts av Malmö Live. Det behövs. Jag är inte förtjust i Konserthusets ljudanläggning som jag tycker gör det svårt att uppfatta när Gunhild och Roger hade sitt mellansnack. Dessutom fick Katarina Elmberg Jonsson sjunga Sentimental Journey både före och efter pausen, eftersom ljudbilden första gången var helt fel.

Slutligen så är det inte bara Gunhild Carling som flyger och far. Roger Berg har just färdigställt en ny CD, Swing Revisited, i Polen. Big Bandet med croonern Stanislaw Soyka, mycket stor i sitt hemland. Den ser jag fram emot.

Bilder: SecaBlue Photography

PS. Två gånger fullsatt Konserthus både när Amiralens Storband-Z Big Band och Carlings Big Band/Roger Berg Big Band sammanstrålade är inget som Sursvenskan finner anledning att bevaka. Som vanligt skiter man i dom som läser tidningen – och som blir allt färre!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s