Hycklaren Wiehe och Leninpriset

Standard

Någon har kanske sett att en av landets största Castrokramare, Mikael Wiehe, ska få Jan Myrdalsällskapets stora pris, Leninpriset. Självfallet, denne store hycklare behöver så väl slantarna, 100.000 kronor, att foga till sina tidigare miljoner.

I motiveringen står det bland annat att Wiehes ”konsekventa arbete mot imperialism, rasism och fascism, och rakryggade hållning mot maktens män och kvinnor, är ett föredöme för oss alla”. Wiehe smälter väl in i raden av tidigare mottagare av priset som Maj Wechselmann, Maj Sjöwall, Roy Andersson som Jan Guillou som på detta sätt också hyllat en av världens värsta despoter, diktatorer och folkmördare. Satirikern, författaren och låtskrivaren Jan Sigurd kommenterade Wiehes Leninprismottagande på följande förträffliga sätt i i kulturdelen av gårdagens Sursvenskan under vinjetten Satirhyllan:

”Komiska kramare

Förlåt, men… det är komiskt att på håll betrakta denna parad av personer i svenska tidningar som nu plötsligt låtsas förstå och älska satir. Människor som aldrig tidigare gett uttryck för denna kärlek, denna insatthet. Tvärtom avvisat satir. Självhögtidliga människor som inte vet ett dugg om hur det är att använda humorn som vapen. Kronan på verket var att se Mikael Wiehe luta sig mot fenomenet Charlie Hebdo när han tog emot Leninpriset. Han som avskytt min satir mot just honom som sanningens budbärare. Och så alla de andra proffstyckarna. Gud bevare mig! Här finns sannerligen ett autencitetsproblem. Som satiriker och boende i Frankrike vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Jag väljer att skratta.
Jan Sigurd”

Bättre kan det inte sägas! Och pengar luktar ju inte…

PS
För att inte bli beskylld för någon form av censur – vilket är vanligt på t ex Kuba… – så återger jag här det svar Mikael Wiehe åstadkommit i dagens Sursvenskan

”Sjung,
min vän!
Käre Jan Sigurd!
Att ens fiender angriper får man tåla. När de som man uppfattar som sina vänner gör det känns det mest sorgligt.
Jag är glad att du valde att skratta åt min kommentar till Leninpriset. Jag hade dock ännu hellre sett att du smålett som ett tecken på att du förstått den ironi som uppenbarligen undgick dig.
För övrigt har jag alltid beundrat din mångsidighet och kreativitet som musiker, författare och komiker/satiriker.
Och jag har i alla år ihärdigt försvarat din rätt att sjunga ”Titanic” iförd löskinder och runda glasögon.
Med de vänligaste hälsningar
Mikael Wiehe

Ironi i Leninpriset???

DS

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s