Om hatobjekt och älsklingar på Stadsteatern

Standard

Det har kommit ut ännu en bok med så att säga Malmömotiv – Mitt Malmö Stadsteater. Skriven av Kristina Kamnert, skådespelare under drygt 30 år vid den stora marmorklumpen vid Rönneholmsvägen-Fersens väg innan allt slogs sönder och delades upp 1994.

Kristina Kamnert kom för några år sedan, 2009, ut med Mitt Bullen som handlade om Malmö äldsta näringsställe (sedan 1896) Bullen-Två Krögare på Storgatan. Båda böckerna utgivna av Jeanette Rosengren och Kira Förlag. Som också i år gett ut Victoria – 100 års Historia av Kjell Hansson, Christer Borg och Håkan Thorsson samt 2011 Malme som jag ser det av Stephan Skougaard. Tre Malmöböcker som jag gillar starkt!

Bild: PETER KASTENSSON

”När jag läste Börje Ahlstedts fruktansvärda bok om Dramaten i Stockholm kände jag, att jag måste ge ut en bok som jag upplevt Malmö Stadsteater”, sa Kristina Kamnert vid boksläppet. Den har jag inte läst och tänker inte göra heller. Har jag liten anknytning till Malmö Stadsteater har jag ju än mindre något förhållande till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Och Börje Ahlstedt hyser jag inga varmare känslor för, han verkar ha utvecklats till en första rangens buffel sedan han visade snoppen för Lena Nyman i filmen Jag är nyfiken gul. Hur han är som skådespelare får andra bedöma. Han anses förmodligen väldigt duktig.
Kristina Kamnert är inte alltigenom snäll heller i sin bok. Hon har – och det behöver man inte läsa mellan raderna för att förstå – utvecklat ett hat mot regissörerna Lennart Olsson och Jan Lewin. Om Olsson, som jobbat ihop med Ingmar Bergman, skriver hon att ”Lennart saknade självförtroende och blev troligtvis helt uppäten” (av Bergman)  och ”han satt och bet på sitt pekfinger som hade fått en valk. Precis som Bergman”. Om Lewin, som regisserade Jösses flickor befrielsen är nära, skriver hon att ”Ondskans puckel trängde tydligt ut från hans nacke som på en groda som långsamt förvandlas till ett troll…. – i ultrarapid gick jag emot honom, kopplade mina händer runt hans hals och klämde till”. Pjäsen gjorde succé ”trots denna förödmjukelse att spela i regi av en gris”.

Men Kamnert skriver också med kärlek om udda figurer som påklädaren ”Kurtan som var vätessuperoxidad med håret i vågor och ljust sminkad med mascara och kolsvarta runda ögonbryn”, om hans vän ”Bleka Grevinnan som var lång, vitsminkad och bar en peruk som såg ut som gladiatorhjälm av lackad stramalj, med en Elvisfrisyr och tjocka polisonger. I dagens samhälle finns det inte plats för sådana människor. På Malmö Stadsteater fanns det”.
Kristina uttrycker också varma känslor för Marianne Mörck och Arne Strömgren och det är lätt att  förstå. Hon skriver om Sture Lagerwall och Naima Wifstrand, om Gudrun Brost och Lars Ekman, om mordhot och premiärblommor.
I ett kort intro till boken skriver Kristina: ”Jag vill berätta om Kurtan och Hanna Grus och Fyndet och Sören Sufflören och alla de andra. Jag vill berätta om min fantastiska arbetsplats Malmö Stadsteater. När vi alla var samlade under samma tak. Om hur det var när det verkligen var Malmö Stadsteater. Och över alltihop lyste Marianne Mörck.”
Man måste nog vara väldigt väl insatt i det liv som levdes på Malmö Stadsteater för att till fullo kunna uppskatta boken. Det är inte jag. Men jag bodde under hela min uppväxttid på andra sidan gatan, det som idag är Västra Rönneholmsvägen, i det väldiga tegelkomplexet vid Pilstorpsparken efter dåvarande Sockerbolaget. Mycket närmare den väldiga teaterbyggnaden kom jag sällan som riktigt ung, även om jag minns att jag med mina föräldrar såg Vita Hästen med Max Hansen. Sedan blev det mest konserter, både tisdagskonserter med Malmö Symfoniorkester och Bosse Johnssons jazzkvällar med namn som t ex Count Basie och Sarah Vaughan. Då hette teaterchefen Gösta Folke.

Liksom böckerna om Bullen och Victoria är Mitt Malmö Stadsteater i stort format och formgiven av Jörgen Bergkvist. Vilket gör boken väldigt ”levande”, den här boken kanske i mesta laget. En allvarlig anmärkning har jag. Bildtexterna är helt oläsbara. Med alltför mager och liten typgrad.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s