Kul Big Band Battle med härliga musikanter

Standard


Big Band Battle på Malmö Konserthus i söndags. I ena ringhörnan Roger Berg Big Band, i andra Gunhild Carling Big Band. Tänker inte kora någon vinnare, men jag är mera Roger Berg än Gunhild Carling. Smaken är olika. Och låt det vara sagt direkt, det är utomordentligt skickliga musiker i båda banden!


Carlings Big Band handlar för det mesta om fullt ös utan bromsar. Flera (alla?)  av musikerna i Carlingfamiljen är multiinstrumentalister och det fick vi många exempel på. Det är burleskt, vaudevill med båda dans och humor. Även om trummisen Ulf Carling kanske kunde låtit bli att snubbla den tionde gången han skulle upp till sina instrument…
Roger Bergs 17-mannaband är strikt sina traditionella storbandsarrangemang. Det är tight, det är välljudande med många skickliga solister från kompet maestro Berg på trummorna, Sven-Erik Lundequist piano, Måns Persson gitarr och Lasse Lundström bas över blåsarna med trombonister Christer Sjögren till saxofonerna med Ed Eåstein och Jalle Hoffman lysande.


Roger’s Sisters, det vill säga Sara Ahlcrona, Anna-Pauline och Lady Lynette (bilden ovan) drog som vanligt ner ovationer med sina Andrew Sisters-låtar och fick också egna solonummer – Sentimental Journey, A Tisket A Tasket respektive Black Coffee. Jazzfeeling ut i fingerspetsarna av dessa tjejer!

Gunhild Carling-bandet på 14 man domineras förstås av familjen Carling från min gamle skolkamrat pappa Hans Carling  med sin oerhört välljudande trumpet – tillsammans med Erik Berndalen! – till Gerd Carling på sax, mamma Aina Carling banjo, Ulf Carling på trummor och förstås Gunhild på diverse instrument. Förmodligen var sexåriga Idun också en ur Carlingfamiljen, frågan är om inte hon drog mest applåder för sin publikfriande och formidabelt känsligt  framförda En Månskenspromenad (Thore Erling tror jag).


Nej, jag har inte glömt begåvade klarinettisten Max Carling som ”över bandgränserna” fick agera Benny Goodman tillsammans med danske gästartisten Morten Grönvad på vibrafon och Bergs komp i Avalon, jisses bad det svängde! Grönvad bjöd också bl a på Tico Tico, tillkommen redan 1917, tro’t eller ej. Morten Grönvad tillhör definitivt världseliten på sitt instrument. Tycker jag.

När Carlingbandet drog igång med Benny Goodman-låten Drum Boogie, som ju egentligen ”tillhör” Gene Krupa/Roger Berg undrade man vad Roger skulle svara med. Vi fick Sing, Sing, Sing – också Goodman-Krupa – och förstås tillhörande Berg-ekvilibristik på trummorna. Lysande. Expressutförande av Sheik Of Araby med Gunhild, Håkan Persson och spelevinken Henrik Johnson på tromboner, rasande fart liksom Undecided. ingen tid att hämta andan.


Båda banden tillsammans i Count Basies Jumpin’ At The Woodside innan det slutade med en hyllning till nyligen avlidne danska Papa Bue. I en lång rad promenerade samtliga musikanter och sångare ut i salongen, sjöng och spelade Bye And Bye. Det var en värdig avslutning på en kul söndagskväll.

Bilder: PETER KASTENSSON

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s