Musik i glädje och sorg

Standard

Några dagar med olika upplevelser och känslor. Glädje och sorg, livet är skiftande.

Glädje i Västra Karaby Kyrka på onsdagen. Där är Sven-Erik Palmbring herde, en mycket jazzintresserad för att inte jazzälskande präst. Han  hade inbjudit Roger Berg Big Band den här kvällen och ett hundratal ur herdens skock hade hörsammat inbjudan för att lyssna på R3B med sångtrion Sara Ahlcrona, Anna Pauline Andersson och Lynette Koyana.


Det var hyllningen till Leif ”Smokerings” Andersson med världens bäste bassaxofonist Frans Sjöström som ciceron, Sjöström producerade radions rekordprogram – ett program mer än Farbror Svens Brevlåda – under 15 år och är nog dev som kände Leif Andersson allra mest och bäst. Men även Sven-Erik Palmbring var mycket god vän med Leif Andersson och det var också Palmbring som av Leif Andersson själv fått i uppdrag att begrava honom. Också Palmbring förmedlade några djupa minnen av Leif. Västra Karabys kyrkorum är högt och det är en salig höjdpunkt att lyssna till ett professionellt storband som R3B i en sådan lokal.
”Det är en fröjd att titta ut över en församling med så fina leenden under en konsert”, kommenterade Roger Berg i ett mail till mig. Jo, det var massor av glada leende och fotstamp i kyrkan, inte minst när tjejerna rev av sina oerhört skickliga versioner av Andrew Sisters-arrangemangen. Vi fick också höra och se Frans Sjöström med sitt bravurmässiga handhavande av bassaxofonen i några nummer med en mindre sättning med kompet Roger Berg trummor, Mats Nilsson piano, Måns Persson gitarr, Lasse bas, Jalle Hoffman altsax och Lars Sögard trumpet.
Det var ännu en givande afton med Roger Berg Big Band.

I går en annan upplevelse på dagen, på sitt sätt väldigt fin den också. Men en begravning ger inte direkt anledning till leenden. Det var min studentkamrat Bo Palmaer som hastigt insjuknat och efter ett snabbt förlopp av cancer i bukspottkörteln lämnat oss. För två år sedan hade vi en reunion vid 50-årsfirandet av studentexamen på dåvarande Realskolan (nu St Petri Läroverk) i Malmö På den tiden som studentexamen verkligen var en studentexamen…
Vi hade då också en reunion av det gamla Anacondagänget (ett kortspel) från gymnasietiden med Bosse Widerberg, Anders Haak, Krister Berinder (hette tidigare Persson), Anders Haak och Leif Krakau hemma hos värden Bo Johansson på Ön i Limhamn, i vars föräldrahem på Vittskövlegatan kortspelet skedde under skoltiden.
Nu blir det inget fulltaligt gäng fler gånger för Anacondaspel. Vi pratade om att försöka återuppta dessa sammankomster. Bo Johanson och jag var på Bo Palmaers borgerliga begravning i Tingshuset i Dalby. En fin akt med stämningsfull musik värdig en fin människa – vi spelade tillsammans i skollaget i ishockey! – som lämnade oss alldeles för tidigt.

Lite mera glädje framåt kvällen i går, då Copenhagen Jazz Festival inleddes. Jag kunde inte låta bli att åka till Petersens anrika Familiehave på Frederiksberg tillsammans med goda vännerna Liisi Nordström och Thomas Persson för att höra Henning Munk Plum & Plumperne. Lite kyligt i Haven som ändå var nästan fullsatt och deras Stegt Flesk med persiliesauce og hvide kartofler är inte att leka med. Tillsammans med några Carlsberg Classic och Plumpernes gladjazz spred sig snabbt en härlig värme.

Musik sprider värme i både glädje och sorg.

Liisi och Thomas i Petersens Familiehave för att lyssna på Henning Munk Plum & Plumperne.

Bilder: PETER KASTENSSON

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s