Bidde det en tumme…?

Standard

I oktober 2008 presenterades i stora ord i Malmö ett projekt kallat World Village of Women Sports som skulle byggas på Hästhagen vid Kronprinsen. Det slogs upp stort över flera sidor i Sydsvenskan. Jag skrev då om projektet under rubriken ”Tror vi på detta, Reepalu?”

Sydsvenskans inkvoterade feminist som sportchef Anja Gatu blev alldeles till sig i trasorna tillsammana med sin okritiske adjutant Max Wiman. Gatu skrev:
Jag gillar det, detta framtidens Malmö. Så länge det innehåller något mer än nya arenor och skyhöga byggnader. När det inte bara är vuxna mäns pojkdrömmar som ska uppfyllas utan det sjösätts projekt som är lite djärvare än så.”
”Till Malmö ska de komma, all världens idrottskvinnor som inte hittat rätt specialister någon annanstans”.

Ännu har inte skit skett. Visserligen står några byggbodar uppställda med reklam för projektet som drogs igång av LDB-basen Kent Widding Persson, en herre med stor förmåga att göra reklam för sig, och hans gode vän IT-entreprenören Dan Olofsson.
Malmös starke man och Olofssons gode vän Ilmar Reepalu sa sig vara välvilligt inställd till att sälja marken billligt. Självfallet var detta uträknat av hrr Widding-Persson och Olofsson. Man vill låt den värdefulla marken.
Skånska Dagbladet har gjort en bra granskning av affären. Sydsvenskan har också skrivit lite men har flyttat bevakningen från Anja Gatus domäner till allmänredaktionen.
Man skrotade tidigt den storvulna planen på ett inomhus fotbollsplan som skulle rymma 5000 åskådare. Faktum är att man skrotade det mesta av det som skröts upp. Universitet och högskolor skulle flytta in. Idrottskadecentrum och forskning. Det finns inte en hyresgäst. Region Skåne,  Malmö Stad och Malmö Högskola skulle dit. Det finns inga som helst kontrakt eller förbindelser. Reepalus fögderi har också – äntligen – börjat dra fingrarna åt sig och upptäcka att det mesta för att inte säga allt är luftslott och möjligen stjärnbeströdda drömmar. Som fick Sydvenskans sportredaktion att tappa all rim och reson.
En som också var stort tveksam till hela projektet var grannen på Kronprinsen, Ulla Åberg som äger fastighetstimperiet. ”Vi får väl se om det blir något”, sa hon tidigt.
Det blir det inte. Widding Persson (och Olofsson) kan nog skrinlägga sina väl fördolda men egentligen inte särskilt svårgenomskådade planer på att komma över billig tomtmark för egna kommersiella intressen, kontor och bostäder.

Det bidde faktiskt inte ens en tumme!


Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s