Minnen från ett ”väskedängarhotell”

Standard

När jag besökte jazzen på Clarion Collection förra onsdagen var det återseende med gamla  hotell Temperance (känt av dom flesta handelsresanden på den tiden…), som väl fortfarande finns som ett postfix till Clarion. Någon gång i början av 80-talet gjorde jag en märklig intervju på det här hotellet.

Temperance hade köpts av en man som hette Hugo Källkvist. En man med ytterst dåligt rykte som fastighetsägare. En fastighetshaj i ordets sämsta betydelse. En fastighetshaj som väl knappast finns i dagens läge? Visserligen finns ju Newsec som i sitt fastighetsbestånd fördärvat ”halva Rosengård”, men det här bolaget är inte förknippat med en enda person som beträffande Hugo Källkvist.
Han ägde många fastigheter i bl a Malmö och Trelleborg. Han avskydde journalister. Vilket jag kan förstå ur hans synpunkt sett. Det var inga snälla artiklar som skrevs om Hugo Källkvist. Som sällan eller aldrig uttalade sig själv. Men jag fick göra en intervju med honom. Detta tack vare en gemensam vän som hette Lennart Wahlström, mannen som var med att grunda Mobilia både i Mantorp och Malmö. Som sponsrade IFK Malmös fotboll, den gången IFK Malmö hade ett fotbollslag på gränsen till allsvenskan. Nu finns det knappt längre. Nåja, en parentes.
Genom Lennart Wahlström fick jag träffa Hugo Källkvist för att göra en intervju för Kvällsposten. Det bör ha varit i början av 80-talet. Den skedde på Temperance som förvärvats av Källkvist.
Skam till sägandes minns jag inte mycket av vad jag skrev. Det kan vara en försvarsmekanism. Mne jag minns att Hugo Källkvist var mycket trevlig att prata med. Förmodligen öste han blå dunster i ögonen på mig. Men det blev en artikel i tidningen. Skulle tro enbart för att det var en unik företeelse att Källkvist ställde upp för en journalist. Det finns säkert bevis i något pappersarkiv om sådant finns kvar på Kvällsposten. Jag tänker inte forska, förmodligen inget att vara speciellt stolt över… Både Wahlström och Källkvist gick bort i slutet av 80-talet.

Bara lite tankar jag fick när jag lyssnade till Mattias Nilsson, Lars Lundström och Thomas Jonasson på gamla Temperance en onsdagkväll.

Bild: Peter Kastensson
Gamla ”väskedängarhotellet” Temperance är idag ombyggt till ett modernt hotell med en snygg innergård som dessutom har fin akustik för jazzmusik i det intima formatet.

Annonser

2 reaktioner på ”Minnen från ett ”väskedängarhotell”

  1. Bosse

    Jo, jag kände också till Hugo Källkvist ganska så väl genom mitt arbete. Han tillhörde inte den seriösa skaran av fastighetsägare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s