Roooolig onsdag och svängig torsdag

Standard

Tom Ahlsells koleriske regissör Lloyd Dallas får tankarna att gå till franske komikern Louis de Funès om någon kommer den ihåg hysteriske kommissarien Juve i Fantomas-filmerna i slutet av 60-talet. Det är mycket roligt.

Roligt är det nästan hela tiden i Rampfeber som har premiär i kväll på Hipp. Jag såg det näst sista genrepet i veckan. Ett nytt grepp av Malmö Stadsteater att sätta upp det som har kallats ”farsernas fars” av Michael Frayn i regi av Adde Malmberg. Jag skall inte försöka ge mig in på någon recension, det är inte mitt gebit. Och inte föregå vad proffsen har att säga efter premiären. Men när jag skriver att det är roligt ”nästan hela tiden” tycker jag som amatör att Adde Malmberg kanske något borde speeda upp tredje akten som ingår i andra akten när allt krackelerar, mot den ultimata komiska explosionen.
Det finns många roliga krumelurer att fästa sig vid. L-G Ragnarsson har äntligen fått något riktigt att bita i och hans Selsdons Mowbray är mycket roooolig och man skrattar gott också åt Mattias Linderoth och Cecilia Lindqvist och teaterchefen (på Malmö Stadsteater, inte i pjäsen) Petra Brylander
.
Ännu en pjäs på Malmö Stadsteater som i likhet med Carmen på Intiman kommer att gå för utsålda hus!

Gjorde ett nytt besök på Café Selina i Köpenhamn i går. Fullspikad lokal när australienske klarinettisten Chris Tanner på nytt spelade med svenskdanska Björn Ingelstam-Niclas Bardeleben från jazzlinjen i Skurup.

Inte bara det. Pappa Hans Ingelstam gästade med sin trombon och han släpper ju aldrig en dålig ton ifrån sig. Dessutom Regin Fuhlendorf på gitarr och så en ny bekantskap för mig, basisten Morten Ankarfeldt, dansk med svenskt påbrå, som bl a fick glänsa i Lazy River. Oerhört kompetenta grabbar som ger varandra stort solisturymme men också fungerar fint tillsammans som grupp och trivs med varandra. Det handlar ju mycket om improvisationer, en nödvändighet när det inte finns utrymme för repetitioner. Man snackar ihop sig lite, så enkelt kan det vara för kompetenta musikanter. Det här är en grupp som vi måste försöka få över till Malmö för en spelning!

På vägen från Nörreport Station till Selina gjorde vi ett besök på Café Classic på Rosengården, en tvärgata till Fiolstraede. Man lockade med stekt fläsk med persiljesås, så äter man det stekta fläsket i Danmark. Här var fläsket både stekt och friterat, persiljesåsen i en minimal skål med någon lättyoghurt med lite klippt persilja ovanpå. Och så hårt friterade potatisklyftor. Det kan ha varit något av det sämsta vi ätit på en restaurang någonsin. Totalvarning alltså!

Stekt fläsk skall serveras som på Bullen. Med riktig lögadoppa och kokta knudor!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s