En fundering kring ”lok med vagnar”

Standard
Det drar ihop sig till den traditionella jättefesten i Göteborg. När AB Trav och Galopp, ATG, bjuder alla snälla hästsportjournalister på både mat och dryck för att fira vilka som får ”årets-priserna” i en massa olika kategorier. Alla nominerade är förstås också inbjudna till ett fullsmockat Rondo.
Ja, det brukar vara highlife och hallabaloo. Och nej, jag tänker inte vara med i år. Men det har inte med den strapatsrika resa jag och vännen Fredrik hade förrra året till Göteborg. Sydländsk värme några veckor lockar mera. Nåja, strapatser och strapatser… Fredrik var nominerad till Årets Galoppör. Eller i alla fall hans delägda häst, Cattlemans Clipper. Som inte fick priset. det gick till en häst som dött ”på vägen”, Equip Hill. Vars tränare Bendik Bö också numera är borta, i så måtto att han blivit av med sin F-skattesedel och därmed även sin tränarlicens. Som det kan gå…

Nåja, Fredrik och jag skulle iväg tidigt som attan med tåg från Centralen i Malmö. Väl på Centralen fick vi via högtalarna höra, att avfärden skulle ske från annan perrong samt inte med X2000 utan medelst ”lok med vagnar”. Vi trodde i vår enfald, jag i alla fall, att även X2000 bestod av ett lokomotiv med ett antal vagnar. Icke så i SJ-vokabulären. ”Lok med vagnar” visade sig vara ett Intercitytåg med ett gammalt lok, till vilket det kopplats gamla vagnar.

Inga platsreservationer funkade. Men vi fick tag på en egen kuppe och när någon öppnade dörrarna och tittade in, så tog vi på oss våra allra som elakaste muppansikten. Och fick sitta ifred. Men tåget stod stilla. När avgångstiden passerats fick vi höra, att tåget blir försenat ”på grund av att det saknas en lokförare”. Inte nog med att Intercitytågen är långsammare än X2000 – nu hade man inte ens en lokförare.

Men efter så där nästan en halvtimme så kom det en man som såg ut som en lokförare spatserande på perrongen i riktning mot loket. Han mottogs med applåder och – faktiskt – tåget började röra på sig i riktning Göteborg dit vi kom utan fler incidenter än en rejäl försening.

Sens moral – skall ni åka med SJ, var ute i god tid. Det var vi!

Årets Galoppör i år bör väl bli Derbyvinnaren Swing That Cat från Fredrik Reuterskiöld på Jägersro. I strid med Peas And Carrots från brorsan Lennart Jr Reuterskiöld. Det har redan blivit en viss turbulens när det gäller Årets Tvååring på travsidan. Svenska Hästsportjournalisters Klubb, SHK, som håller i omröstningen, har nämligen sent, alltför sent enligt min mening, ändrat statuterna Efter det att svenskfödda men finsktränade Zimba Boko vann Svensk Uppfödningslöpning på Jägersro bestämde man nämligen att en häst måste vara i träning i Sverige för att komma ifråga i fortsättningen. Det har förståeligt gjort Zimba Bokos uppfödare John Bootsman förbannad. Och nog är det väl lite egendomligt att en häst som vinner det första klassiska loppet i Sverige, öppet enbart för svenskfödda hästar, inte får komma ifråga.

Det finns ju bara tre äkta klassiker, Uppfödningslöpningen för tvååringar, Svenskt Travkriterium för treåringarna och Svenskt Travderby för fyraåringarna. Tre lopp som alla uppfödare trängtar mest över att få vinna. Åtminstone borde SHK, om man nu skulle ändra statuterna, gjort detta klart i början av året och inte först när alla loppen är körda. Obetänksamt! Därmed inte sagt att jag inte unnar Lutfi Kolgjinis svenske rekordhållare Juggle Face att utses till Årets Tvååring. Vilket han måste bli under rådande omständigheter.

Årets Galoppör och Årets Tvååring bli kanske de enda utmärkelserna som går till Jägersro på galan i Göteborg. Även om jag tänker lägga min röst som Årets Komet på Tomas Malmqvists lärling Christoffer Eriksson som vunnit 40 segrar i år. Egentligen tycker jag Fredrik Persson i Kalmar borde utses, men även här har man plötsligt ändrat på reglerna. Nu skall det vara en kusk med ”nykomlingsstatus” som slagit igenom under året, och i vårt åldersfixerade land duger det då inte att vara 37 år som Fredrik Persson. Men OK, jag har lättare för att köpa den här ändringen än den man gjort beträffande tvååringarna.

sofiedal

Slutligen… så är man väl lite knäpp?! Eftermiddagen tillbringade jag med att gå en halvrunda på Sofiedals Golfklubb och dom synnerligen välskötta banorna. Men va f-n, det var vindstilla och rull på banorna även om det på grund av köldgrader var vintergreener som gällde. Och har man bara rätt kläder, så…

peter-k28

 

 

 

PETER KASTENSSON

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s