Morot i stället för hot, ATG!

Egentligen hade jag inte tänkt att vidare kommentera händelserna på Jägersro avseende travet contra galoppen. Inte så populärt heller att jag gör det, eftersom jag ju skriver på Jägersros hemsida – bortsett från några veckor i Siam just nu. Men saker och ting har kommit i ett något annat läge.

Dels har Skånska Travsällskapet, STS, gjort ett digert pressutskick signerat ordföranden Kerstin Peterson-Brodda, dels meddelade jag redan i november galoppens sportchef Bo Gillborg att jag inte ville fortsätta med galoppbevakningen på hemsidan med tanke på alla turer som Skånska Fältrittklubbens ordförande Jacqueline Henriksson och hennes styrelse – med benägen hjälp av galoppförbundet, SG, och dess styrelseordförande Hans Hansson – briljerat i.
…och fortsätter med. Man hittar oupphörligen på nya efterhandskonstruktioner för att kunna berättiga den avtalsuppsägning man gjort gentemot travet i samarbetsorganet Jägersro trav & galopp, JTG. Vilket betyder slutet för galoppsporten på Jägersro efter den 30 september i år – ”slutligen kan vi fastslå att Jägersro trav & galopp som organisation har spelat ut sin roll” skriver man rakt ut i pressutskicket.
STS skriver också att ATG kommit med någon form av förtäckt hot mot travet om det är så att galoppen åker ut. Man skriver inte vad hotet består i, men tydligen har ATG på den här vagnen fått med sig även travförbundet, ST, vilket kan förefalla något märkligt? För nog borde väl ST försvara STS?!
ATG har tidigare sagt att man inte kommer att lägga sig i vad som sker på Jägersro och det föreföll klokt. Men ju mer galoppslutet närmar sig, desto kallare fötter kanske ATG har fått? Det är ju så att galoppen äger 10 procent i ATG mot travets 90. Och i det avtal som skrevs med staten (som genom ATG-ordföranden har majoritet i styrelsen) 1973 stadgades att ATG även så att säga skulle ta hand om galoppen.
Jag har ett förslag till ATG: Ge Jägersro 30 miljoner kronor för att ta hand om galoppen ytterligare tre år, så att Hans Hansson och hans sprattelgubbar på Jägersro hinner hitta något eget. Så kan STS i lugn och ro projektera fram sin 1400-metersbana på nuvarande galoppbanans sträckning som då också åtminstone delvis kan finansieras med den extra ATG-potten. 30 millar, det är peanuts för ATG. Morot i stället för hot!
Det skulle verkligen vara av stort intresse av att få veta vad det  är som ATG hotar med - Anders Engman på Sydsvenskan, du är väl den ende som kan gräva fram det!

Personligen tycker jag det blir trist den dag galoppen försvinner från Jägersro. Till skillnad från de inkompetenta människor som leder galoppen så finns det ju både kloka och dugliga människor i Jägersro tränarkår och man har en utomordentlig sportchef i Bo Gillborg som får gå den da’n nollåttorna börjar styra det hela.

Han har kanske kvinnotycke, Juholt!

Det tog sin lilla tid. Man måste ge honom ett erkännande. Du var en seg rackare, Håkan Juholt! Men det är väl också det enda…

Det går naturligtvis an att även medge, att egentligen var felet inte hans. Han var ju varken första, andra, tredje eller väl ens fjärde alternativet som S-ledare. Man tager vad man haver, sa redan Kajsa Warg, och det var väl just det som skedde med Juholt. Nu har han travat hem över tegarna i Vimmerbytrakten. Gott så.
Kanske hade han också kvinnotycke? För några skånska madamer med Helène Fritzon i spetsen har ju uttalat sitt förtroende för Juholt, och det gråts förmodligen strida strömmar i vissa Skånekretsar i dag. Även Carin Jämtin, har ju hela tiden uttalat vilket förtroende VU, verkställande utskottet inom sossarna, har för Juholt. Så sent som dagen före hans avträde. Det är nu samma Jämtin som i alla fall tillfälligtvis skall leda S, förhoppningsvis framåt!
Det finns dom som skyller hela Juholtröran på media, enkannerligen Bonnierpressen. Skitsnack! En av Juholts största vedersakare är Lena Mellin i S-stämplade Aftonbladet som ägs av Schibstedkoncernen, alls icke Bonnier. Och skulle media inte skriva om alla Juholts affärer och misstag? Då sätter man ju tryckfriheten ur spel. Och hör sen!
Per T Ohlsson är en av Sydsvenskans (få) läsvärda medarbetare. Jag tycker han uttrycker det väldigt bra i sin söndagskolumn i dag. Kan läsas här!

Nu skiter jag i Juholt och önskar sossarna lycka till i sin jakt på att bli a pain in the ass för Reinfeldt och hans Allianskamrater. Det har slutat regna och poolen väntar!

 

Mot ljusare tider här – men även där hemma?

Eftersom det kan regna även i Khaolak har det varit läge för lite internetaktiviteter under eftermiddagen. En positiv sak med Sursvenskan, f’låt Sydsvenskan, är att man i alla fall som prenumerant har tillgång till hela tidningen i pdf-format.

Det här skrivs vid halvfemtiden på eftermiddagen thailändsk tid, alltså nån gång vid halvelvatiden på förmiddagen svensk tid. Då lär partiledardebatten i riksdagen ha pågått en stund. Är det Håkan Juholts sista strid som sossarnas partiledare?
Jag tror och nästan hoppas det. Det här är ju en skämtfigur som borde varit borta redan. Med honom kan S aldrig, aldrig komma tillbaka som en maktfaktor i svensk politik. Herregud, hur mycket tålamod har man i partiet med denne clown? Han hann inte komma tillbaka från julledigheten förrän han beskyllde Moderaterna för att ha samarbeta med Sverigedemokraternana i en försvarsfråga 2010 trots att SD inte satt i riksdagen då. Han vill utnämna ”försvarskompisen” Urban Ahlin till sin närmaste man trots att Ahlin för inte så värst länge sedan anklagades för sextrakasserier, och har Jugholt inte tidigare haft S-kvinnorna emot sig, så har han det nu. Var skall det sluta?
Det här är inget önskeläge för svensk politik. Fredrik Reinfeldt och hans Allians är helt utan visioner och behöver ju heller inte ha några eftersom det inte finns någon opposition. Stillastående är tillbakagång och stillastående är precis vad Alliansens politik är. Reinfeldt flörtar lite med Miljöpartiklarna om invandringspolitiken. Det för inte Alliansen framåt, driver bara över väljare till SD. Fast – parentetiskt – det vågar man inte skriva i Sydis som förtiger all sanning om Shariatrogna muslimrörelsers utbredning i Sverige.
Sossarna behöver en stark ledare NU för att det skall hända något med den svenska politiken.

Förhoppningsvis ljusnar det även för både sossar och alliansare, precis som det gör utanför balkongen. Solen är tillbaka och det blir en fin kväll vid Andamon Sea.-

Bild: PETER KASTENSSON

 

Ungdomarna tog över Montmartre

Det är ingen fara med återväxten! Det kunde Christian Brorsen, Music Director på klassiska jazzklubben Montmartre i Köpenhamn, konstatera på torsdagskvällen. Bremer-Bardeleben Special Quintet lockade absolut fullt hus. ”Og det lyder riktig godt”, kunde han konstatera.

Medlemmarna i den här kvintetten är verkligen ”new generation”. Ålderman i bandet är pianisten Magnus Hjort 28 år, medan Johan Christoffersson altsax, Björn Ingelstam med trumpet och flygelhorn (alla tre svenskar), och de båda kapellmästarna Jonathan Bremer och trummisen Niclas Bardeleben alla är 21-22.
Magnus Hjort och Johan Christoffersson var nya bekanta för mig. Jonathan och Niclas såg och hörde jag senast tillsammans med pianisten Niels Lan Doky på jazzklubben Duc Des Lombards i Paris innan dom drog vidare till miniturné i Vietnam. Båda även välkända liksom – inte minst – Björn från spelningar hos Hot House i Malmö.
På Montmartre var det (förstås?) modernare tongångar än dom brukar bjuda på i Hot House-sammanhang. Men jag har sagt det tidigare, all musik är bra när musikanterna kan sin sak. Och det kan dom här grabbarna!
Man bjöd på bl a Cole Porters Love For Sale och inte minst Duke Ellingtons Mood Indigo, så oerhört vackert och njutbart att man fick tårar i ögonen – sannerligen inte svårlyssnat!
Magnus Hjort och Jonathan Bremer bjöd på en sällan spelad ballad (har glömt namnet) av George Gerswhin – ”så sällsynt att bara Gershwin och Magnus känner till den, och Gershwin är ju död, så det blir spännande”, tyckte Niclas Bardeleben som ”förlorade lottdragningen” mot Bremer och fick uppgiften att sköta mellansnacket. Det gjorde han med humor som om han aldrig gjort annat. När man skulle spela Evidence av Thelonius Monk fick publiken veta – på danska – att ”nu kan alla våra släktingar som kanske inte känner till så mycket om jazz gå ut och pinka eller bara ha trivas och snacka lite, för den här låten är riktigt svår”! Fast det var det ingen som gjorde…

Ingen fara för återväxten alltså. Men det har jag visst påpekat några gånger om dom här grabbarna. Har väl också skrivit, att det inte lär dröja så värst länge innan jag med stolthet kan säga ”att den här grabben känner jag” när Björn, Jonathan och Niclas nått upp till den stjärnstatus dit dom är på väg. Kan nog gälla för dom andra två också, men dom känner jag inte.

Slutligen, apropå musik i Danmark, så har Alexander Agrell i dagens SDS uppmärksammat att det finns ett Köpenhamnsband som heter Six City Stompers, bara snäppet över dom ovan nämnda åldersmässigt. Ett band som tagit New Orleansjazzen till sig och även sökt förnya den. Spelar nästa helg i Lund och ”gör sin debut i Sydvästskåne”. Trevligt att Agrell någon enstaka gång uppmärksammar den här typen av musik. Synd bara att han är så dåligt påläst. Six City Stompers spelade på Hot House och Wega redan för cirka tre år sedan. Ett jäkla bra band , det också!

Nu packar jag ner datorn och tar den med mig till Khao Lak i Thailand för fyra veckor. Alltid kan jag väl hitta något att skriva hem om. Ha det gött, det tänker jag ha!

Bilder: PETER KASTENSSON

Det började fint på Gustav Adolfs Torg

Jag har aldrig varit mycket för att delta i olika former av manifestationer eller demonstrationer. I går gjorde jag ett undantag.

Jag gick till Gustav Adolfs Torg i Malmö klockan 17. Tillsammans med uppemot 6.000 personer genomfördes en manifestation mot våldet och alla mord som skakat Malmö senaste tiden. Det började väldigt fint. Fiol och gitarrmusik och så ett kort tal skrivet av arrangörerna med Luciano Astudillo i spetsen. Viktigt var att detta var en manifestation ovanför partigränserna. Men Fredrik Reinfeldt och hans Allians måste vakna ur sin dvala och reagera, speciellt som man inte har någon opposition att tala om. Och jag gillar inte hans flört med miljöpartiklarna i invandrarfrågan. Regeringen och den s k oppositionen bara förstärker Sverigedemokraterna som i stället måste utrotas med alla medel!
Susanne Naffah från radiokanalen Din Gata läste mycket fint upp talet. Hon ville att talet skulle  höras upp till regering och riksdag. Man samlade också in namn för att visa hur eniga ”Malmöbor” var mot det fruktansvärda våld med många mord som drabbat staden på kort tid.
Man må tycka att sådana här manifestationer inte är värda något. Det tyckte inte jag i går. Det kändes faktiskt fint.

Men… sedan stördes, jo jag skriver stördes, manifestationen av en demonstration. Det var den mördade 15-åringens anhöriga som plötsligt trängde sig in framför scenen med skrik och gråterskor. Det här var ingen spontan sorgemanifestation. Nej, det var en mycket väl förberedd demonstration. Stora bilder på 15-åringen, bl a tagna på sjukhuset. Dessutom stora plakat med texter riktade mot polisen.
Det var inte bara jag som blev illa berörd och lämnade den manifestation som började så fint. Flera blev lika illa berörda.
Det hör också till saken att den mördade grabbens fader i en tidning uttryckt att Malmös polischef borde avgå, att polisen får en månad på sig att klara upp mordet. Om inte detta sker ”kommer man själva att ta itu med det ”. Öga för öga, tand för tand, precis den kultur som utlöser gängstriderna i Malmö. Visst är det en stor tragedi för familjen som inte blir mindre av att den unge sonen innan han blev straffmyndig hade ett allt annat än fläckfritt förflutet med knark och våld.

Jag tycker inte den här händelsen stärker ”mångkulturen”.

Barnmord inledde Malmöåret – men ingen gör något!

2012 han inte mer än inträda förrän Malmö drabbades av ett nytt mord. En 15-åring, ett barn, sköts till döds i Rosengård. Ännu ett invandrarrelaterat mord. Och ingen gör något.

När Malmös starke man Ilmar Reepalu  (S)  äntligen tog bladet från mun och menade att nu är det dags att se övef utvisningsreglerna för den typen av brott, det vill säga ”ut med banditerna”, då fick ha först bravorop från sina s-kamrater innan vi fick ännu en ”juholtare”, det vill säga en helomvändning.
Regeringen gör ingenting, Sverigedemokraterna kan bara gilla läget och tråkigt nog inhösta fler och fler sympatisörer. Så länge landet saknar opposition så kan Fredrik Reinfeldt luta sig bakåt och fortsätta snarka eller hur han nu fördriver sin visionslösa tid.
Jag skall göra det enkelt för mig. Jag skall citera en blog från gode vännen Kenneth Svensson. Läs här:

Malmö en farlig stad?

När jag träffar människor från andra delar av landet och jag berättar var jag bor så frågar man direkt om det är i nte farligt att bo i Malmö?  Jo det är det, om man inte håller sig till normala platser och umgängen. Åtminstone känner jag så. Man ger sig inte gärna ut när det är mörkt eller till skumma delar av staden om det inte är absolut nödvändigt. 

 Mycket som handlar om Malmö är tydligen kontroversiellt. När det går dåligt för Malmö så gottar många sig. Det kan vara Malmö Redhawks eller MFF. Dessa är knappast älskade utanför stadens gränser, alla vill slå oss. Det måste kännas skönt att ha hatobjekt, som jag förvisso kan förstå, även om dessa klubbar drar mycket publik till arenorna och ger stor ”media-underhållning”.

 För att återgå till rubriken så är dessa s.k. gängkrig till största delen invandrarrelaterade fast det får man inte säga eller skriva om för då är man en Sverigedemokrat, vilket inte jag är, men på denna punkt har man mer klart för sig än alla andra partier tillsammans. 

 Vapen finns det hur mycket som helst av. Idioterna fördärvar för alla d.v.s. även för invandrare som sköter sig som de flesta gör. De tar lika stort avstånd från de kriminella som Svenssons. 

Det finns egentligen bara en sak att göra, kasta ut de som ägnar sig åt att förstöra för oss vanliga människor. Om man kommer  till ett annat land så skall man ha klart för sig att begår man 

upprepade kriminella handlingar så skall man ut ur landet, därmed basta. Ändra lagen omgående, liksom Danmark gjort, så att man kan befria de kriminella från Svenskt medborgarskap. 

 Av någon konstig anledning så är Sverige väldigt mesigt. Har man min uppfattning så är man invandrarfientlig, fast jag är övertygad om att 80 - 90% av alla som bor i Malmö känner likadant. Regeringen som jag trodde skulle vara mer klarsynt än tidigare regeringar är en stor besvikelse. Dom lever i sin egen värld och

 tycker att invandrare endast är av godo oavsett hur illa de uppträder. 

 

VAKNA nån gång!

 Vi kan inte ha det så. Oavsett hur jag själv känner det så är de flesta människor i Malmö otrygga. Man lever i ett land som tidigare satt tryggheten i första hand. Vad blev det av det landet? Vi måste skapa lagar och domstolar som kan hantera problemen och då gäller det givetvis inte enbart invandrare. Alla som ägnar 
sig åt kriminell verksamhet skall få känna av det.

Smakar det så kostar det. 

Jag håller i allt väsentligt med vad han skriver. Men det är naturligtvis väldigt kontroversiellt och närmast förbjudet i landet lagom. Ingen tidning skulle ju våga skriva det här. Där tassar man som vanligt runt problemet!