Det stinker!

Funderar på om det egentligen är någon mening med att lämna in något V75-system i dag. Jo, jag vet att det är jackpot i Mantorp. Vinsterna går väl då ”som vanligt” till Sydafrika?!

Har precis läst en artikel i Travronden där Benno Eliasson, vice vd på ATG, försöker förklara att allt går rätt till när miljonvinster på v75 försvinner till länder som Tasmanien, tidigare, och numera Sydafrika. I lördags var det dags igen. Tre rätta system på V75, samtliga inlämnade i – Sydafrika! Utdelning enbart på sju rätt 20.911.444 kronor. Plus alla sexor och femmor (av någon märklig anledning var systemen INTE spelade enbart i sjurättspotten!) blev utdelningen enligt trav.365 (Aftonbladets ATG-betalda travsajt på nätet) drygt 21 miljoner för varje, spelade på system som kostade 770, 945 respektive ”över 1000″ kronor. Spelade från samma konto!
”Lyfter på kepsen för duktiga spelare i Sydafrika”, säger ATG:sa VD Remy Nilson.
Kanske är Sydsvenskans Anders Engman inne på rätt spår, när han menar att spelaren(na) i Sydafrika har konstruerat ett sinnrikt datasystem som kan plocka bort ”ointressanta” vinster under t.ex. 100.000 kronor och sedan kan smeta på kupongerna enligt ett lika sinnrikt reducerat system, fjärran från det i Sverige vanliga Jokersystemet. Miljoninsatser förstås. Ren matematik och utan intresse för hästarna som springer? Aftonbladets ”ATG-sajt” trav.365 skriver dock att spelaren är känd och brukar spika den största favoriten från Åke Svanstedt?!
Hur mycket spelas det från Sydafrika? Det avslöjar inte ATG. ”Det finns inskrivet i vårt avtal med det speldrivande bolaget i Sydafrika”, säger Benno Eliasson i Travronden. Det här bolaget heter Phumuelela. är börsnoterat, och samarbetar i syn tur också med bl a engelska Betfair, som är störst på nätspel. Eliasson slår sig för bröstet och menar att ”vi i Sverige är väldigt transparanta och talar om systemets storlek och hos vilket ombud insatsen är gjort”. Goddag yxskaft!
Totalt spelades det från 21 länder 40 miljoner på V75 till Solvalla i lördags. Från Norge, Danmark och Finland, som delger sina siffror, kom det 30,5 miljoner, vilket alltså skulle betyda att det från övriga 17 länder, inklusive Sydafrika, kom runt fem miljoner! Allt enligt Travronden.
Det här borde granskas av utomstående. Kanske dags för Janne Josefsson och hans Uppdrag Granskning i SVT att göra en insats. Jag är inte alltid förtjust i Josefssons program, men jag har på senare tid sett tre mycket intressanta granskningar av Lundsbergs internatskola, muslimska imaner och Gunilla Lindberg och hennes tidigare fascistvänner i Internationella Olympiska Kommittén (där idrott och politik fortfarande inte anses höra ihop).

Jag vet egentligen inte vad jag skall tro. Men jag gillar det inte och får en känsla av att ATG glider på sanningen, att det hela stinker. Kanske avstår jag V75-spel i dag till Mantorp?

Det hade aldrig hänt på Rune Stolts tid!

Fredag inleds årets Elitloppsmeeting på Solvalla. Nio lopp på lunchen. Som följs av 15 lopp på lördagen med V75 och så söndag med extra V75 och 14 lopp. Totalt 38 lopp. Som nummer 37  kvart i sju på söndagskvällen och näst sist dom tre dagarna, körs finalen i Elitloppet! Vilket jävla vansinne och nedvärdering av sporten! Men så blir det när travbanechefen Tore Fyrand (han är norrbagge men verkar rätt trevlig!) viker sig för ATG! Det hade aldrig hänt på Rune Stolts tid!

Rune Stolt, Mr Elitloppet kallad, gick bort i veckan, 82 år gammal. Det var bättre på hans tid. Och alldeles definitivt roligare! Elitloppet blev Elitloppet 1953. Det var året efter tyske Permit vunnit Solvallas internationella lopp med Walter Heitmann. 1952 kom Rune till  Solvalla från en anställning på SAS, 1953 döptes loppet om och Frances Bulwark med Sören Nordin vann. Resten är historia. Rune Stolts historia.
Han skapade ett unikt kontaktnät travvärlden runt. Det är bara så, att utan Rune Stolt hade Elitloppet aldrig utvecklats till vad det är i dag. Långt före ATG:s tillkomst. Det fanns tid till att umgås och jag har varit i den lyckliga positionen att få uppleva massor av roligheter i samband med Elitloppet.
Man tävlade bara på söndagen. Det fanns tid till upplevelser vid sidan. Som 1969 då det flögs chartrat plan till Norrland så att tränare – som på den tiden var liktydigt med kuskarna, långt för catchdrivernas intåg – ägare, med fruar och hela millevippen, till Polcirkeln för att uppleva midnattssolen. Rentrav på Bodentravet var en annorlunda och rätt förfärande upplevelse för amerikanska toppnamn bl a.
I centrum hela tiden Rune Stolt. Plus hustru Ruth vars insats absolut inte skall förringas, Ruth tog hand om den kvinnliga delen av gästerna och guidade runt alla Stockholms exklusiva shoppingställen.

Ett besök vid Polcirkeln med bl a amerikanske travgurun Stanley Bergstein, topptränarna Delvin Miller och Joe O’Brien (vann Elitloppet 969 med Fresh Yankee)  med fruar. Nedan är det Delvin Miller som försöker fresta Gerhard Krüger med en rökt sik (eller är det röding) som serverades i samband med ett besök vid Storforsen.

Rentrav på Bodentravet i ösregn ändade i dikesbesök för bl a Krüger och O’Brien, dock utan skador och på bilden nedan är det O´Brien, Krüger och Miller samt Leopold Verroken med några sköna sameflickor. Bilder: EINAR ANDERSSON

Rune Stolt blev även kontaktman för Roosevelt Raceway på Long Island i New York gällande det s k VM-loppet, Roosevelt International, som kördes tills banan gick under 1988. Jag minns överdådiga garden parties hemma i Roosevelt-ägaren George Morton Levys jättelika chateau. Ett party som lämnades i bil med Roosevelts PR-man (vad var det nu han hette?) vid ratten, aspackad med en gin.tonic på instrumenbrädan. Med hustrun vrålskällande på honom – det gjorde hon alltid – i baksätet. Ja, herregud! Men hem till VM-hotellet Island Inn vid banan kom vi.

Jo. det var avgjort roligare förr, på Rune Stolts tid. Vi är många travälskare som har Rune Stolt att tacka för mycket! R.I.P. Rune!

PS: Sanity och Johnny Takter vinner Elitloppet!

En CHAMP blir 75!

”Jag kommer till Skåne för att skåningarna är trevliga och maten god. Dessutom skall jag bli champion!”

Så uttalade sig Bo William Takter för mig i Kvällsposten när jag ringde honom 1978 då ha stod i begrepp att flytta från travbanan i Mantorp, där han var championkusk 1977 och 1978, till Jägersro. Idag fyller Bo William Takter 75 år!
Föga anade jag eller andra på Jägersro hur rätt denne östgöte skulle få, Bilhandlare till professionen och amatör inom travet innan han tog steget fullt ut att bli A-tränare. Man kan med fog tala om att inget blev sig likt sedan familjen Bo William Takter flyttade till Malmö.
Han blev champion på banan redan 1980. Och 1983. Äldste sonen Johnny fick sedan ta över tronen 1981, -82. -84, -86, -89, -90, 91 och 92! Hade man velat hade säkert yngste sonen Jimmy också kunnat bli champ.
Bo William var en föregångare med hästar som kördes barfota. Det gav så stort eko att travförbundet faktiskt ett tag var inne på att förbjuda detta. Inför provstarten till Svenskt Travderby 1983 rev han inför provstarterna, uppe på banan, av Micko Fripé alla skorna. Och vann loppet! I dag är det ren cirkus utan like gällande barfotakörningen som helt har gått travförbundet över styr.
Framgångarna orsakade stor avundsjuka och massor med skitsnack. Ingen tränare fick så många hästar dopingundersökta som Takter. En gång stod veterinärerna och väntade på honom när ha kom med en busslast hästar till Åby för att ta prover på samtliga. Han har aldrig fällts för doping.
Han flyttade till Tyskland 1984 och dominerade under några år tillsammans med storhästägaren Alwin Schockemöhle de tyska insatsloppen för unghästar.
Den nyblivne 75-åringens liv har haft både berg och dalar. Han misstänktes för skattefusk och satt häktad/anhållen i 21 dygn (!) av en nitisk åklagare i Malmö som jagade alla travtränare på Jägersro med blåslampa. Han beskylldes av totalt okunniga kriminaljournalister för skattebrott i mångmiljonklassen, relaterat till alla miljoner han kört in till sina hästägare!
Han dömdes för bagatellartade förseelser men en svår olycka 1988 gjorde att han gick fri från straff. Bo William föll i en halkig marmortrappa och att han kunde återvända till livet var ett mirakel. Jag besökte honom på sjukhuset några dagar efter det att han vaknat till liv. Att Bo William efter lång konvalescens kunde komma tillbaka i sulkyn och vinna lopp både i Sverige och Tyskland var ett mirakel.
När han blev av med sin licens efter ett tog på grund av medicinska skäl tog han det mycket hårt. Idag ser vi Bo William Takter mycket sällan ute på Jägersro. Men sönerna Johnnys gudabenådade körhänder och Jimmys framgångar som en av de största tränarna i USA följer han förstås nogsamt.

Jag säger stort grattis till en levande legendar och god vän och hoppas att Bo William Takter och hustru Solveig trots motigheterna har ett gott liv med framgångsrika såväl söner som döttrar.

Bloggaren tillsammans med en av de största hästmänniskorna inom svensk travsport.